Stagnation är inte ett
ord som klingar positivt men här vill jag ändå använda det i
positiv bemärkelse. House Of Lords presenterar inget nytt utan
kör sin mix av band som Rainbow, Van Halen, Night Ranger, Unruly
Child, Whitesnake, Giuffria, Led Zeppelin och liknande. Idag är
det bara sångaren James Christian kvar från ursprungsbandet från
debuten 1988.
Trots detta har de
levererat en skiva som lätt når upp till debutens höjder. Inte
ofta det händer efter 23 års skivutgivningar må jag säga.
Detta är välskrivet. Det
är välsjunget. Det är välspelat och det är välproducerat.
Bandet och James ger
verkligen sitt yttersta på skivan och de låter dessutom
engagerade och hungriga. Låtarna är av toppklass. Vill absolut
nämna den Rainbow-drivna ”Living in a dreamworld” som exempel.
Löjligt bra! Första singeln ”Someday when” är också bra men
något urvattnad. Då känns ”One man down” roligare med sin
bluesiga inramning a´la Led Zeppelin och Whitesnake. Balladen
”The next time I hold you” är en fin sak som balanserar fint
utan att bli för klyschig. ”Run for your life” är också en av
plattans bättre uptempo-spår.
Blir glad när jag får
skivor, inte bara av denna dignitet, utan även av denna
kvalitet. Det gör att man inte tappar tron på att det
fortfarande finns bra ohörd musik därute!
Favoritspår: ”Living in a
dreamworld” (en av årets bästa låtar)
www.myspace.com/jameschristianhouseoflords
www.jameschristianmusic.com
8,5/10
Peter Dahlberg
|