|
En ny platta med The Tangent väcker alltid
förväntan, då bandet genom åren har levererat flera riktigt
skapliga alster. Det som i starten var en Engelsk/Svensk
angelägenhet har efterhand helt övergått i Brittiskt herravälde,
allt eftersom de Svenska musikerna (Roine Stolt, Jonas Reingold,
Jaime Salazaar, Zoltan Czörsz, Krister Jonsson) troppat av. Ett
musikaliskt samarbete mellan Beardfish och Tillison tog vid
efter det att den välrenommerade Malmötrion lämnat bandet, men
denna lineup blev tyvärr inte speciellt långvarig. Idag är
bandmotorn /keyboardisten / kompositören Andy Tillison ende
kvarvarande originalmedlem.
Nya plattan ”Comm” handlar om dagens ultramoderna
samhälle och om användandet av datakommunikation. Tillison har
alltid varit en föregångare när det gäller teknik. Han var med
största sannolikhet den absolut första privatperson / musiker
som använde sig av mp3-filer i promotionsyfte, och detta bara
ett par timmar efter det att tekniken hade blivit tillgänglig.
Även om man har ganska så
högt uppskruvade förväntningar inför ett nytt The Tangent-släpp,
så tycker jag sällan att man blir riktigt besviken. Så är inte
heller fallet med nya ”Comm”, för här känns det mesta ganska så
hemtamt och igenkännbart. Andy har sin vana trogen klämt ur sig
en hoper ganska så intressanta spår, där variation och
musikalisk mångfald verkar ha varit två ledstjärnor. En annan
mycket viktig faktor är det musikaliska hantverket, där Andy
Tillison sin vana trogen samlat ett knippe skickliga musiker
omkring sig.
Tillisons eget keyboardspel vittnar om stort
kunnande och om en stor variation både när det gäller uttryck
och sound. Hans vokala insatser däremot är inte av samma
dignitet, då hans röst ganska ofta känns lite ”halvsur”och
entonig. Den passar på något skumt vis ändå in i den totala
helheten. Nye unge gitarristen Luke Machin levererar ett
gitarrspel som både är tekniskt avancerat, men också mycket väl
avvägt och stilfullt. Han har en grymt skönt ton, frasering och
känsla som tydligt kommer fram i de instrumentala partierna i
den långa inledningslåten ”The wiki man”, och inte minst
i den fartfyllda ”Tech support guy”. Theo Travis bidrar
som brukligt med många sköna toner från sina blåsinstrument, och
då är det framförallt hans flöjtspel i ”Titanic calls
carpathia” som förgyller tillvaron.
Rytmsektionen med Jonathan Barrett och Nick
Rickwood är klart godkänd, MEN man har inte det flow, groove och
sväng som alltid finns med när Jonas Reingold och Czörsz /
Salazaar lirar ihop. Detta kändes i början inte så
betydelsefullt, men för varje genomlyssning känns det mer och
mer märkbart.
De fem spåren på plattan spänner över ett mycket
stort musikaliskt register och får väl som helhet klassas som
klart godkända, men vissa delar / partier känns ibland lite väl
stela och ”stillastående” och detta drar ner slutintrycket en
del. ”Comm” levererar i slutändan ändå en känsla av välmående
och av progressiv variation, men den slutgiltiga upphetsningen
inför ett verk av denna dignitet uteblir dock.
www.thetangent.org
www.myspace.com/thetangenttributepage
5,5 / 10
Staffan Vässmar
|
