|
|
Likt en
blodindränkt stridsmaskin rullar den brittiska mangelplutonen
Vallenfyre fram och tuggar sakta men säkert i sig allt i sin
väg. Bestyckad med tunga distade riff, blixtrande trummor,
pumpande basgitarr samt lågt grymtande, men ändå hörbar, sång så
slår dessa britter (och en svensk) ner det mesta i sin väg.
Ljudet som denna armé producerar blir till ett perfekt
soundtrack till massiv förödelse och lemlästning. Det är inte
den snabbaste eller mest extrema musik som ljuder när bandet
dundrar fram men i mina öron finns det inte mycket ondare musik
än så här. Vi pratar alltså om gammal hederlig death metal så
som det lät i stockholmstrakten när genren var ung men nu lätt
kryddad med isande melodier och dränkt i doom. Tänk er att
Entombed spelat in en Black Sabbath-platta – ungefär – kanske
inte bästa liknelsen men det närmaste jag kan komma. Vi pratar
om blytunga riff och härliga taktbyten som skapar ett
synnerligen ont sväng i musiken och som samtidigt har begåvats
med ett stort och organiskt ljud för bästa möjliga resultat.
Hela skivan böljar i ett stadigt mellantempo men bryter av med
så väl långsammare stunder som i ”Seeds” och mer tempostarka
tillfällen som i småpunkiga "Humanity Wept". Sen finns det spår
som tillexempel explosiva ”Desecration” där dom har lyckats få
in hela tempospannet och bildar genom det en härlig bombräd.
Att bandet består av prominenta musiker som bland annat Greg
Mackintosh (Paradise Lost), Hamish Glencross (My Dying Bride)
och Adrian Erlandsson (At The Gates, Paradise Lost) bör givetvis
tas upp i en välinformerande recension men det känns föga
nödvändigt i detta fall. Bandet står definitivt på egna ben och
känns större än medlemmarnas eventuella stjärnstatus. Vallenfyre,
som betyder ”strong fire” på fornengelska, bygger knappast nya
broar eller skapar något unik på sin debut ”A Fragile King” men
vad spelar det för roll när resultatet blir så här bra? Den som
vill ha sin dödsmetall tung, lite långsammare och låter så som
det gjorde förr i tiden så lär detta album vara ett givet köp.
Enda problemet som jag ser det är att albumet i dagens
masskonsumtionssamhälle kanske kan anses som lite enformigt. Jag
tyckte det till en början också men tar man sig gott om tid att
plugga in skivan så hittar man efter ett tag nyanserna och
skivan växer ytterligare några snäpp. Ja, den växer så pass
mycket så att den spränger sig fram som en het kandidat till
årets bästa album!
www.vallenfyre.co.uk
www.facebook.com/Vallenfyre
Betyg: 9/10
Ulf Classon
|
|
