|
Många har säkert hört hans väna stämma genom åren. Jag är själv
lite sucker för hans röst. Han har ett lite sorgset uttryck och
hans pratsjungande sångstil gör den perfekt till att återberätta
historier från livet på ett trovärdigt sätt.
John började sin karriär i The Baby´s i slutet av 70-talet. De
hann göra fem album tillsammans innan de bröt upp 1980. I det
bandet fanns även Jonathan Cain som spelat keyboard i Journey
sedan dess. Därefter ville John gå solo och fick sin största hit
1984 med klassikern ”Missing you”. Detta har aldrig
återupprepats under hans solokarriär. Däremot fick han en stor
hit till 1989 i supergruppen Bad English med låten ”When I see
you smile”. De bröt upp 1992 och sedan dess har han varit
soloartist igen. De senaste skivorna har varit släpp av gammalt
material och olika versioner av tidigare låtar så det känns som
att denna skiva är den första ”riktiga” på minst sex-sju år.
Uttrycksmässigt rör han sig i samma ljudlandskap som tidigare.
Det är melodisk singer-/songwriter med en touch av rock/blues
och pop. Hitsen kanske lyser med sin frånvaro men det innebär
inte att lyssningsvärdet minskar. Låtarna är välskrivna och
välspelade och hans röst är välbehållen trots sina 58 år på
jorden. Jag uppskattar särskilt låtarna ”Evil”, ”If I ever get
lonely” och ”Better off gone”.
Lyssna även på:
Avslutningsvis vill jag passa på att även lyfta fram en av hans
äldre skivor från 1987, ”Rover´s Return”. Framförallt finns där
en underbar ballad som heter ”Sometimes”. Den rör mig
fortfarande. En tidlös klassiker! Finns fler mycket bra låtar.
Underskattad skiva!
www.myspace.com/johnwaite
http://johnwaitethegreatest.web-log.nl
www.johnwaite.com
7 / 10
Peter Dahlberg
|
