|
|
Efter sex långa år så är äntligen ett av världens tyngsta band
tillbaka och det med besked! New Orleans egna sludge-veteraner
Crowbar har på grund av bandledaren och riffmästaren Kirk
Windsteins andra åtaganden, med band som Down och Kingdom of
Sorrow, tyvärr fått stå tillbaka lite. Men det verkar som
frånvaron bara gjort bandet gott för nya ”Sever the Wicked Hand”
känns utan tvekan som en av de starkaste under bandets nu tjugo
år långa karriär. Men så har bandet aldrig riktigt lyckats gör
mig besviken heller.
Crowbar har alltid handlat om att kombinera slöa, blytunga samt
nedstämda doomriff med thrash/hardcore-partier och dom är inte
rädda för att ibland dra ut lite på njutningen i små episka
utsvävningar. ”Broken Glass” (1996) och ”Odd Fellows Rest”
(1998) är förmodligen de två album i backkatalogen som visar
prov på detta bäst och ”Sever the Wicked Hand” känns faktiskt
som den perfekta mixen av just dessa två. På nya given trängs
tungt gungande spår (Let Me Mourn, I Only Deal In Truth) med mer
”episka” låtar (Liquid Sky and Cold Black Earth, Symbiosis) samt
lite snabbare och hårdare spår (Isolation (Desperation), Sever
the Wicked Hand, Protectors of the Shrine) men allt som oftast
vävs alltihopa samman till en perfekt bladning som i tillexempel
”The Cemetary Angels”. Denna låt börjar i ett härligt högt tempo
men växlar sedan ned genom att herr Windstein gastar ”Bring it
down” och låten avslutar med ett slött och tungt riff som gör
att man nästan tappar andan.
Crowbar är inte för alla, antingen älskar man det eller så hatar
man det skulle jag kunna tänka mig och personligen tillhör jag
den tidigare kategorin. ”Sever the Wicked Hand” är en lysande
uppvisning i hur riktig Louisiana-sludge skall låta och gillar
man de tyngsta grejerna med band som Black Sabbath och Saint
Vitus men vill ändå ha det lite mer ”metalliskt” så är detta
album en finfin introduktionskälla till Crowbar!
www.myspace.com/crowbar
www.crowbarmusic.com
8/10
Ulf Classon
|
|
