E-Mail

info@artrock.se

 

Recensioner

 

ArtRock MySpace

 
 

 

 

Alex Carpani Band - The Sanctuary (Ma.Ra.Cash Records)

 
1. Burning Braziers (5:02)
2. Spirit Of Decadence (5:36)
3. The Dance Of The Sacred Elves (4:02)
4. Entering The Sanctuary (4:58)
5. Knights And Clergymen (4:49)
6. Templars Dream (5:39)
7. Memories Of A Wedding (5:29)
8. Master Of Ceremonies (4:30)
9. Moonlight Through The Ruins (5:46)
10. Leaving The Sanctuary (6:00)

 

Mästerlig keyboardbaserad symfonisk rock från Italien. Hälften av låtarna är instrumentala och längden varierar mellan fyra till sex minuter.

Jag har inte satt mig in i texterna, men förstår på titlarna att det handlar om ett konceptalbum. Inledningslåten, Burning Braziers, startar med ett försiktigt atmosfäriskt flageolettspel på elgitarr, som strax övergår i en mycket suggestiv rymtisk rörelse vilken byggs på med lager av gitarr och keyboards.

Som i en agentfilm, där hjälten flyr undan attackerna från de onda, är musikenfylld avspänning och rörelse. Likt en berg-och-dalbana far Carpanis fingrar fram och åter över tangenterna. Slutackordet försvinner ut i tomma intet och ett böljande brus tar vid, som leder lyssnaren över in i nästa stycke - Spirit Of Decadence. En flygel ackompanjeras av en svävande keyboardmatta. Och Alex förkärlek till rytmiska rörelser på orgeln kommer fram i en 6/8 puls och låten liksom dansar fram. Sången är ganska släpande och långsam även när musiken i bakgrunden blir dramatisk. Stycket växlar ofta i karaktär men hela tiden finns pulsen där. Slutet är gudomligt vackert med en vocodermelodi.

Att Alex Carpani är uppvuxen tillsammans med Keith Emersons son och hämtat mycket inspiration från ELP märks tydligt på den instrumentala The Dance Of The Sacred Elves. Andra inspirationkällor är tidig Genesis och sjävklart även PFM, Le Orme och andra stora italienska symfonirockband.

Resten av styckena följer liknande möster - svävande passager, suggestiva rytmer, vackra melodier och ekvibrilistiskt keyboardspel. Alex Carpanis sång är också bra. De övriga tre lagkamraterna; Etteri Salati (gitarr), Fabiano Spiga (bas) och Gigi Cavalli Cocchi (trummor) gör ett fantastiskt jobb, lite i skymundan. Omslaget är gjort av Paul Whitehead. Paul har även gjort flera omslag åt Genesis, Van der Graaf Generator och Le Orme m fl. The Sanctuary är ett jättelyft jämfört med förra skivan - Waterline, som jag tyckte var bra, men alldeles för spretig. Här är det supertight och genomtänkt utan att den skull bli överproducerat. Fullt av mellotroner och hammondorglar och allehanda godsaker som gör en älskare av den typiska 70-tals symfonirocken överlycklig! .... och så kommer de ju till Slottsskogen i sommar!!!

 

www.myspace.com/alexcarpani

www.alexcarpani.com

 

Betyg 9/10

Mikael Bennerhed

 

 
 

 

 

  

 

  

  

10. En blivande klassiker
9. Topp ”inom genren”
8. En av de bättre ”inom genren”
7. Genomgående bra med några toppar
6. Klart godkänd
5. Okej för slölyssnande
4. Vissa delar går an
3. Behöver en hel del uppryckning
2. Inte mycket som klarar sig här
1. Vi glömmer denna