Mörka ljudmattor, experimentella och långsamma ”doom” scener, jo
känslan av filmmusik då speciellt skräckgenren gör sig allt som
oftast påmind. Plattan har ett jämnt flöde av instrumentala
ljudbilder samt en och annan vokal insats där sången eller
ljuden verkar mer anpassad som ett inlägg i musiken än att
framhäva det textmässiga. Inledningen visar ganska snabbt
stämningen på hela albumet och de tre maskklädda herrarna med
fingerade namn skulle jag tro vill ge en helhet utan direkt
utstickande element som känns passa livescenen bättre än via
skivtallriken.
Doom kan vara både “långsamt” trollbindande och monotont
tråkigt. Tyvärr måste jag här ge den senare tolkningen ett
ansikte, visst finns det intressanta partier som längsta spåret
”The Mourning Stars” vilken nästan hypnotiskt drar lyssnaren
till sig. Den inbitne finner säkert mer positiva vippar men för
oss mer allätande lyssnare finns intressantare släpp inom den
mörka genren.
Sorry, ett spår av sju räcker inte för att håll mitt intresse
uppe.
www.myspace.com/terratenebrosa
4/10
Conny Myrberg
|