Han har ständigt verkar i rockmusikens periferi. Först var han
basist hos Colloseum i 1970-talets gryning. Sedan gjorde han ett
snabbinhopp hos Uriah Heep där han var med och skrev klassikern
”The Wizard”. Ungefär lika korta var hans inhopp hos Rainbow,
Mountain och Ian Hunter. Något längre höll han sig hos Monkees,
Natural Gas, Billy Squier och Jon Hiseman's Tempest. För att
inte tala om återförenade Colloseum, vilka nu verkat alltsedan
1994.
Och så, 45 år in i karriären, kommer solodebuten. Vilken inte så
lätt låter sig genrebestämmas. Startnumret ”One of These Days”
skriker visserligen Asia (Clarkes röst är överraskande lik John
Wettons), men strax är läget förbytt, och ”A Cowboy's Song” kan
snarare liknas vid ett tyngre Beatles med hårdrockgitarrist.
”Madeleine” är å sin sida en sorts AOR-svit medan påföljande
stämningsballaden ”You Saved the Day” kunnat vara Yes, om sången
varit annan.
Ska man försöka ringa in Mark Clarke, så lyder etiketten
innerlig melodiös rock, stundtals småsymfig och med klara Mersey
Beat-tendenser. Clarke är trots allt född 1950 i popmusikens
vagga Liverpool.
Men i synnerhet hör vi en väldigt vänt ljudande sångare, en
artist som enkelt kunnat äga fyra årtiondens hitlistor om han
spelat sina kort lite smartare. Är du stort AOR-fan, finns alla
möjligheter att du sätter ett högre betyg än vad jag gör.
www.markclarkemusic.com
www.itsaboutmusic.com/markclarke.html
Betyg: 7/10
Daniel Reichberg
|