Tvåmanna-projektet Morph och
deras platta Sintrinity är helt klart en av årets trevligare
upptäckter. Med tydliga influenser från bland annat Porcupine
Tree och Dream Theater får de mig stundtals att tappa hakan. På
ett lekfullt sätt tar de ut svängarna och levererar musik på en
nivå som bör få mer namnkunninga branschrävar att nervöst börja
hålla koll i backspegeln.
Musikaliskt och sångmässigt är
det top notch rakt över. Jag är extra imponerad av Richard
Sandströms trumspel som i mina öron påminner en hel del om både
Neil Peart, Mike Portnoy. Låtmaterialet på Sintrinity har
relativt stor spännvidd. Möjligtvis så är det lättare att ta
till sig musiken om man tränat upp öronen på progressiv rock
innan. Faktum är att låtarna inte tillhör typen som sätter sig
omedelbart. Lite spänstigt tuggmostånd får man räkna med när man
snurrar igång CD-spelaren. Detta brukar å andra sidan borga för
en desto längre "livslängd" på låtmaterialet.
Personligen så skulle jag kanske
önska ett par låtar innehållande partier som bjuder på lite
tyngre rakare riffande. Detta skulle utgöra en skön kontrast
till, och kanske ytterligare lyfta, de mer komplexa och
"krävande" låtarna. Oavsett detta så är Morph och Sintrinity
något som älskare av progressiv rock bör hålla utkik efter.
Teaser
youtube
Betyg 7/10
Eric Eklund
|