Oliver Hartmann har inte bara guld i strupen. Han skriver även hållbara låtar vilka är ett nöje att lyssna på. Någonstans får jag känslan att han vill styra och ställa. Kanske är han rent utav helt kompromisslös. En så här bra sångare borde annars ha snappats upp för länge sen av något större band eller mer kända musiker. Nu spelar han i en relativt anonym tillvaro vilket jag kan tycka är lite orättvist. Denna skiva är fylld av vuxen AOR av europeiskt snitt. Lite som SHYs senaste skiva om jag ska dra någon parallell. Tankarna far även iväg till Phenomena. Där någonstans hittar vi Hartmanns sound.

Inledande ”All my life” är riktigt bra och kan mäta sig med tidigare låtar som ”Alive again” och ”Coming home to you”. Här finns även den starka ”You are the one” som också går i klassisk stil.  ”Save me” är en låt som Michael Bolton kunde ha gjort när han var som bäst (läs 1983-1985). Den David Coverdale-doftande balladen ”Time to face the truth” är fin den också. Likaså avslutande ”The best is yet to come”. Bra jobbat, Oliver!

www.oliverhartmann.com

www.myspace.com/oliverhartmann

7 / 10

Peter Dahlberg