Denna skiva är Bretts
sista avtryck på denna jord då han avled stilla i sömnen den 8
juli i år, 51 år gammal. Hans musik är melodisk rock av det
mjukare slaget inte helt olikt Bryan Adams och liknande. Även om
Brett skriver en del bra låtar så har han inte riktigt Bryans
fingertoppskänsla för hitmelodier. Detta behöver dock inte vara
något mer negativt än det faktum att han inte fått lika mycket
uppmärksamhet. Vi som gillar musik letar hela tiden efter ”de
okända men nästan lika bra”-artisterna som vi kan kalla våra
”egna”. Nu råkar kanske inte just jag vara någon expert på Brett
Walker då jag bara har två av hans tidigare skivor. Den
kultförklarade ”Nevertheless” ( 1994) och ”Spirit Junky” (2007).
Den förstnämnda är ren AOR-glädje medan den senare har något mer
singer/songwriter-influenser. Detta fortsätter nu även i nya
”Straight Jacket Vacation”.
Jag vill betona att Brett
har en väldigt behaglig röst i mellanregistret med en gnutta
raspighet i botten. Känslosam och uttrycksfull. Som gjord för
att berätta små historier för sina lyssnare. Här får vi 12
sådana till livs och avslutande ”Someday I´m gonna be famous”
sätter en liten klump i halsen på lyssnaren då eventuell
berömmelse nu inte kan bli annat än postum.
Tyvärr tror jag inte att
Brett kommer att bli stor efter sin bortgång heller. Låtarna är
fortfarande oftast inte tillräckligt starka eller utlämnande för
att de ska ta fäste hos lyssnaren. De är trevliga att lyssna på
för stunden men kanske inget man tar till sig då varken melodier
eller texter sticker ut. Ett och annat undantag finns, betyget
blir därför godkänt men inte mer.
Bästa
låt: ”What about you”
BRETT
WALKER Facebook
5,5 / 10
Peter Dahlberg
|