|
I mitten 70-talet blev
Fergie tillfrågad av kompisen Tommy Shaw om han kunde ta över
sången i bandet MSFunk för han skulle gå med i ett band som
heter Styx. MSFunk upplöstes bara ett år senare 1976. Fergie
bildade därefter bandet Trillion tillsammans med keyboardisten
Patrick Leonard (som skrev ”La isla bonita” åt Madonna) år 1978.
Trillion åkte på turné med Styx och Heart. Där utvecklade han
sina ”berömda” baklängesvolter som han körde på scenen för att
roa publiken ytterligare. Ett par år senare slutade han i
Trillion då det aldrig lyfte för bandet.
En soloplatta kom 1981 i
AOR-stil. Han låg då på skivbolaget Casablanca och kom i kontakt
med Greg Giuffria (Angel) men det blev inget officiellt
samarbete. Däremot finns tre demos som Fergie sjunger på. Dessa
finns utgivna på ”Angel rarities”.
1982 försökte Fergie få
jobbet som sångare i Kansas samt Survivor. I Survivor sjöng han
dock bakgrundssång på plattan ”Eye of the tiger”. Kansas valde
John Elefante istället.1983 gjorde han en platta med bandet
LeRoux (finns att köpa på remaster).
Därefter fick han sitt
stora break som sångare på Totos ”Isolation” 1984 men fick
sparken redan 1985 då han hade svårt att prestera i studion på
uppföljningsplattan så som bandet ville. Som många av oss vet
låg Totos sångare nästan alltid i kastratläge.
Kort därefter drog sig
Fergie tillbaka från musikbranschen och gick in i
restaurangbranschen istället. En comeback-platta släpptes 1999.
Därefter har han gjort lite inhopp i olika konstellationer. 2010
gick han ut med att han drabbats av inoperabel cancer men
överlevde den och släppte skivan ”Happiness is the road” 2011.
Nu kommer så uppföljaren ”Any given moment” 2013.
Idag är Fergie 63 år och
det är oklart hur många baklängesvolter han gör på scenen men
sjunga kan han fortfarande. Rösten låter klar och ledig och inte
alls påverkad av ålder eller sjukdom. Låtarna är i AOR-stil med
lite dragning åt västkust-hållet. Inledande ”Last battle of my
war” är en riktig pärla som känns klassisk redan vid första
lyssningen. Toto-pianot i ”Let go” känns given. Däremot känns
upprepningen av Totos ”Angel don´t cry” lite onödig. Det är
inget fel på originalet.
Sammanfattningsvis så är
det ostridigt att Fergie fortfarande är en sångare att räkna
med. Tyvärr är kvaliteten på låtarna av skiftande karaktär (lite
väl mycket Las Vegas-ballader) men några höjdpunkter finns så
skivan är klart godkänd.
www.fergiefrederiksen.com
6 / 10
Peter Dahlberg
|
