Att detta mastodontverk
kräver sin lyssnare kanske ingen förvånas över. Det är 42
ljudspår fördelade över 89 minuter musik. Detta innebär att alla
”låtar” går in i varandra. Det är inga låtar a´ la vers brygga
refräng, utan mer dramatiskt framförda texter till lika
dramatisk och dynamisk musik. Musiken klassas in som progressiv
rock/metal opera. Den har även en klar fantasy-ton kan jag
tillägga. En hel del moog, flöjter och violiner bidrar till det
intrycket. Samtidigt säger Arjen Lucassen att det visserligen är
en fantasihistoria men att historien utspelar sig i den verkliga
världen.
Om jag förstått rätt så
handlar det denna gång om ekvationernas ekvation, the theory of
everything, som kan förklara fysikens/universums alla lagar.
Arjen
spelar de flesta instrumenten själv men har bjudit en del
gästvirtuoser och många gästsångare. Om jag ska namedroppa några
stora namn så kan jag nämna Keith Emerson, John Wetton, Steve
Hackett och Rick Wakeman bland andra.
Det är ett stort
musikaliskt spektra och inte så lätt att hitta favoritspår men
det starkaste är tveklöst själva titellåten ”The theory of
everything part 1”. Sedan finns det många roliga snuttar där man
kan gilla olika instrumentala och vokala insatser. Keith
Emersons moog-solo i ”Progressive waves” är förstås en njutning.
Han kör sin galna grej fullt ut.
Vidare gillar jag även
passningen till Alan Parsons ”The Raven” i början av skivan.
”The lighthouse” är inte dum heller som fortsätter på
Raven-temat.
Däremot kan man tänka på
att det krävs ett visst humör för att ta in denna skiva. Du ska
vara lugn, avslappnad och mottaglig. Det är så välgjort och
gediget att betyget inte kan bli annat än genomgående bra med
några toppar.
www.facebook.com/ArjenLucassenOfficial
7 / 10
Peter Dahlberg
|