Jag håller skivan ”Third
stage” (1986) väldigt högt i min samling. Med det sagt så vill
jag ha sagt att jag automatiskt inte gillar allt bara för att
det står Boston på omslaget. Skivorna ”Walk on” (1994) och
”Corporate America” (2002) hade också sina fina ögonblick.
Därför köpte jag (tyvärr) denna skiva olyssnad.
Det finns ett par bra
låtideér här som ”Didn´t mean to fall in love” och framförallt
”Sail away”. Det som är under all kritik är ljudet,
produktionen. Det låter som om två låtar spelas samtidigt
ibland. Antal pålägg får Def Leppards ”Hysteria” att framstå som
en live-inspelning. Trumljudet låter dessutom som om det var
gjort av något billigt program från början av 90-talet. Taffligt
programmerat dessutom.
Personligen finner jag
bara denna skiva sorglig. Tom Scholz påstår att det är en
förlustaffär att bara ge ut en skiva idag. Vi vet alla att det
inte stämmer. Hade detta varit en bra platta med åtminstone EN
hitlåt i bagaget hade den sålt så det räcker. Han verkar veta
att det är en medioker skapelse. Det är tragiskt att
AOR-grundarna Boston skulle sluta sin karriär med flaggan helt
nerkörd i stolpen. Känner jag mig lurad? JA!
www.facebook.com/bandboston
3 / 10
Peter Dahlberg
|