|
För lite mindre än tio år sedan så bevittnade jag Skid Row på
scen i Göteborg och trots att mannen som bandet alltid kommer
att förknippas med inte var med så kan jag inte påstå att jag
saknade honom. Ersättaren Johnny Solinger gjorde nämligen ett
solitt framträdande och hela bandet strålade av spelglädje.
Solinger har i och för sig inte en lika karismatisk röst som
Sebastian Bach men han passar ändå in i både musiken och bandet
bra tycker jag. Därför har jag inte haft några problem att ta
till mig det de har gett ut på skiva efter Bach avhopp. Det har
kanske inte varit några mästerverk i klass med ”Slave to the
Grind” men det har ändå varit stabila plattor. Nu ger sig bandet
på ett nytt grepp i det kärva musikklimatet och kommer inom en
tolvmånadersperiod att ge ut tre stycken EPs istället för ett
helt album och först ut är ”United World Rebellion - Chapter
One”.
Bandet rivstartar med ”Kings of Demolition” som är så mycket
Skid Row det kan bli idag. Det är lite ettrigt, lite sleaze-igt
och det är väldigt rockigt ihop med en stark, om än lite modern
och radiovänlig, refräng. En stark inledning helt enkelt. Men
bandet nöjer sig inte utan drar direkt efter till med den
fräsande ”Let's Go” som med fart och attityd kilar in sig i
trumhinnan. Här börjar man ana en ny storhetstid men det kommer
av sig i och med power-balladen ”This is Killing Me” som även om
den inte tilltalar mig säkert kommer uppskattas av de mest
trogna fansen. Det är en väl genomförd låt men den tar mig inte
till några större höjder. I efterföljande ”Get Up” så går bandet
vilse i sin egen historia i en spretig och ruffig låt som mest
känns ogenomtänkt och ofärdig. Men med avslutande ”Stiches” så
känns bandet med en tungt gungande låt mer fokuserande igen och
bandet hankar sig upp på rätt spår igen.
Jag måste säga att jag är glatt överraskad. Första etappen av
tre är kanske inte en solid start men är ändå ett jättekliv i
rätt riktning för bandet. Ljudbilden är maffig utan att låta för
modern, det känns som bandet är sugna på att lira och Solinger
gör ett mycket gediget jobb. Jag skulle tro att Sebastian Bach,
som mest fjantar runt nuförtiden, mer än gärna hade velat vara
med på dessa låtar. Jag tycker bandet gör rätt i att jobba
vidare med namnet Skid Row utan Bach och jag ser fram emot de
kommande släppen i denna trilogi.
www.skidrow.com
Betyg: 6/10
Ulf Classon
|
|