Jorn har bytt ut sin trogne vapendragare Tore
Moren mot Trond Holter från Wig Wam. Ett bra drag visar det sig.
Trond är en roligare och mer fyndig gitarrist och ger extra
krydda åt Jorns sångharmonier. Det behövdes. Efter att ha gått
lite på tomgång ett par album känns Jorn äntligen lite angelägna
igen.
Titellåten tillika första videon är en angenäm
historia att lyssna på. Ni som kan er Van Halen kan även roa er
med att lyssna på gitarrbreaket i ”Legend man”. I mina öron
låter det som en slow motion kopia av breaket som Eddie gör i
”Mean streets”. Coolt!
Den tunga och lite spöklika ”Carry the black” är
en riktig höjdare och Jorn är i sitt esse här. Den känns för en
gångs skull inte bara som en Dio-pastisch utan låter lite eget.
Kanske har Jorn behövt tid för att hitta fram till detta. Bra i
alla fall!
Plattans vinnare är dock ”Monsoon” som är en
riktig killer-låt! Här är både Jorn och Trond i högform och
glädjen lyser igenom som en våt t-shirt. Kanon!
Avslutande hyllningslåten till Ronnie James Dios
ära är fin och lyssningsvärd den också.
Sammanfattningsvis är denna skiva en uppryckning
och den bästa sedan ”Spirit black” från 2009. Jag hade gärna
haft några låtar med lite keyboards som fyllde ut ljudbilden,
men jag har förståelse för att man ville visa upp Tronds
fingerfärdigheter denna gång! Jag böjer mig ödmjukt inför detta.
www.jornlande.com
www.facebook.com/OFFICIALJORN
7 / 10
Peter Dahlberg
|