|
Dynazty visar
här upp att de har en del talang samtidigt som de är lite
begränsade i sitt uttryck. Influenserna är många men det nya jag
kan höra är sneglingen åt framförallt Dead By April och Pain.
Kanhända var det såhär det skulle låta redan på föregående skiva
då Peter Tägtgren rattade det hela. För att inte fler
producenter skulle missförstå dem beslöt de att göra jobbet
själva denna gång. Låter ljudmässigt ganska bra faktiskt.
Speciellt sången låter bättre än någonsin tidigare. Sångaren,
Nils Molin, är klart bandets största styrka. Musikerna är
medelmåttiga men backar upp Nils på ett bra sätt.
Låtmässigt är
det tyvärr ganska upprepande med dessa taggtråds-gitarrer och
smattrande baskaggar a´la Dead By April. Det man hör bakom den
moderna fasaden är annars ett bra heavy metal-band. Många bra
Dio-passager passerar skivan igenom. En låt har dock fastnat
ordentligt och det är ”Incarnation” som jag gillar mycket. Även
om refrängen är väldigt power-mässig så älskar jag verserna och
framförallt bryggan. Mer sådan dramatik tack! ”Run amok” har ett
riktigt grymt gitarriff och är helt ok i övrigt också. Jodå,
”Unholy deterrent” är bra den med! Där har ni en trojka som
imponerar.
Som sagt,
skulle de ägna sig uteslutande åt mer heavy metal och mindre
klatschiga refränger skulle detta kunnat bli riktigt bra. Bandet
är okej men med mer träning skulle kanske någon träda fram lite
mer virtousmässigt. Nu har de dock en kanonsångare i Nils som
använder sin röst ypperligt skivan igenom. Klart godkänd skiva
men en del identitetsarbete, i mitt tycke, återstår.
www.dynazty.com
6 / 10
Peter
Dahlberg
|
