GÖTEBORGS ARTROCKFÖRENING

 
 

Konsertrecensioner

 

Äldre recensioner

   
July 2003

Trädgårn

 

Dio den gamle håller stilen. I ett fullsatt Trädgår'n rockade Dio svett. Drakar och Demoner dominerar fortfarande texterna. Av de nya låtarna fungerade låten Rock & Roll bäst med sitt Matrix-gitarriff. Annars drogs publiken bäst igång när de gamla Dio och Rainbow låtarna spelades. "Holy Diver" lite av Dio`s signaturmelodi och inte minst "Man on the silver mountain". Simon Wright gav oss ett trumsolo (känns lite förlegat) men ändå en Cozy Powell variant med symfoniska toner till. Också kul att få se gamla Rainbow basisten Jimi Bain. En varm sommarkväll med hängiven publik och ett band som rockade svett vad mer kan man begära.
   
juni 2003

Sweden Rock festival

 

Lite personliga intryck från SFR 2003. Mer kommentarer och förhoppningsvis en hel del foton lite senare.

Torsdag:

Efter att tälten kommit på plats var det öldags och kö dags till biljettinlösen.
Gänget som jag reste med rockade loss till Locomotive Breath (Janne Stark`s Band). Vi stod på och runt en gymnastik bänk som naturligtvis till slut brakade ihop
Härlig gungrock och en riktig stark sångare. Gästsångare  Nicky Moore som även han rockade tungt

Fredag:
Tittade bla på Spearfish (Led kontra lite Rush) Crystal Eyes. Lite sångövningar innan spelning skulle inte skada.
Sky High säkra kort. Tad Morose nytt för mig helt okej. Demon gillade jag också med sin lite teaterinspirerande show, det verkade som det mesta av materialet var ifrån The Plague.

Lördag:
Riffträff med ett härligt musikdiggande gäng.
Kamelot med norrmannen Khan (en av mina favoritsångare), fick tyvärr en hel del ljudproblem (micken) bra live framträdande
Budgie okej, ljudet inte riktigt bra i blåsten. Försökte gå runt lite utan att lyckas hitta rätt placering.
Krokus slog nog de flesta när det skulle rockas loss, möjligen Y&T i samma klass.
Har Queensryche dvd`n "Live Evolution" så förväntningarna var stora, dom infriades tyvärr inte . Sången i svagaste laget. (blev dock bättre en del in på spelningen))
Besökte A.C.T en stund, efter att ha sett göra ett kanongig med Saga och ett flertal andra spelningar så fick det bli en kortis. Verkade glädja publiken här med trots kort speltid.
Motörhead såg jag från staketet vid Whitesnake scenen. Kör sitt vanliga race.
Whitesnake kanonljud (dom gjorde soundcheck nästan hela Motörhead konserten) och han sjunger som en gud. Blev  lite konfunderad när sång och munrörelser inte stämde? Var rätt så mycket knuffande men jag fick nog lite foton.

Söndag:
Masterplan var jag lite besviken på, trots att Lande höll sången riktigt bra här (Sämre i Hammerfall spelningen)
Behöver nog ett album till i bagaget. Årets miss att jag inte då gick till Slow Train. många sa att dom gjorde en grym spelning.
Y&T som jag nämnde förut rocka fett som det heter.
Nu var det Blind Guardien`s tur att ses från andra scenen där YES väntade. Träffade en hel del som bara reste dit för denna konsert, för att sedan åka hem (Suck). Några metal/rockare såg dom inte ut att vara. Men riktiga fan gör allt för sina idoler.
Spelningen var en höjdare, kul att få se och höra dessa herrar.
Gick mot Uriah Heep scenen landade längst fram till höger. Tala om flyt.
Känns som detta var bästa spelningen med en total publikkontakt. Shaw fick vid nåt tillfälle hjälp av synth toner.
Klarade ändå av Byron`s register med bravur.
Twisted Sister va väl mest en rolig grej eller fuckin grej kanske man skall säga.
 

Festivalen som helhet får högsta betyg. Ni som inte besökt Sweden Rock men skulle vilja köp biljetter tidigt nästa år för  dom kommer att gå åt......

 

   
Maj 2003

Sticky Fingers

 

Talisman Sticky Fingers 16 maj.
Line up:
JEFF SCOTT SOTO- Sång
MARCEL JACOB - bas
JAMIE BORGER - trummor
FREDRIK AKESSON - gitarr

För kvällen förstärkta med gitarristen Howie Simon.
En pub spelning som drog igång vid 12 snåret och höll på i dryga timmen.
Några låtar från nya albumet "Cats and dogs", Seal covern "Crazy"
och naturligtvis Talisman`s största hit "I`ll be waiting".
Scoto drog i gång publiken med en Freddie Mercury lekamedröstenövning.
Spelade ju nyligen med tribute bandet "Queen Rocks" på Queen fan club convention i UK.
(också nyligen med i Queens sk. femte medlem Spike Edneys SAS band)
Det är alltid en fröjd att höra artister som kan sjunga live, och det kan denne herr Scott.
Musikaliskt spelas en melodisk tung rak rock, som härstammar från tidigt nittiotal innan metallen
tog över rockscenen.
Det hela får nog anses som ett genrep inför kommande festivaler.

(En av gitarristerna en stor Y&T fan
var ett tag besviken för vad han trodde en Talisman/Y&T krock på Sweden Rock festival,
det visade sig dock att det klarade sig med minsta möjliga marginal.)
   
Maj 2003

Musikens hus

 

Evergrey Musikens hus GBG 2/3.Kom dit med en rejäl förkylning ,ville ändå se dessa Metall.prog. herrar. Nyligen gjorde Evergrey en akustisk turné, här var det inte tal om ngt sådant. Som en av medlemmarnas gamla gitarrlärare har nämnt (håll er till raka rör) och det gjordes det denna kväll. Efter inspelat intro startade man  igång med låten  "Blinded". I stycket "State of Paralyses visar Tom Englund vilka sångresurser denne man har. Kvällens bästa framträdande var nog titellåten på sista skivan ."Recreation Day", Dilba covern stack också ut från mängden. Nye trumslagaren Jonas Ekdahl (19 år) klarade sig riktigt bra (Dra ner lite på dubbeltrampet och det blir bäst) Ljudet skulle säkert må bättre av en större lokal, (Keyboarden  försvinner gärna i allt basljud ) som sagt jag skulle gärna se dessa herrar i en stor arena med full ljussättning och allt. Gick hem med renblåsta bihålor.

Fin gest att låta lillkillen komma upp för att få se några låtar från sidan av av scenen.

 

   
April 2003

Trädgårn

 

Saga gjorde sista spelningen på Europaturné 2003 i Göteborg. Stämningen på topp med mycket hyss mellan Saga och support band A.C.T. . Skickliga musiker är dom med ideliga instrumentbyten. Några nya låtar bla. titellåten "Marathon" från sista cd`n spelades, men det var de äldre som gjorde sig bäst (har onekligen gjort många starka genom åren). Gjorde ett medley med några av chapter låtarna, men det var på den senare delen av konserten som det riktigt lossnade. Med låtar som "Humble Stance" kan det inte bli annat än bra. På extranumren efter sedvanlig inklappning gav gamlingarna järnet iförda Sm guldlaget Frölundas tröjor. Publiken herrar (mestadels) 40 + fick en minnesvärd kväll.

A.C.T kvällens enda supportband efter avhoppade Ray Wilson gjorde ett helgjutet intryck, med en Europaturné bakom ryggen spelade dom tajtare och bättre än någonsin. Första låten "Wailings From A Building" följdes av "Welcome". Med tre skivor i nacken radar A.C.T upp mängder av härliga alster, som tex. "Mr Landlord", där sätter sig melodislingan direkt. En härligt rockande gästvokalist i Sara Svensson kom med i låten "The Effect"( även med på Cd`n "Last Epic"). Scenframträdandet inte minst från sångaren Herman är på skalan redan i topp. 

Saga får ursäkta men denna kväll var A.C.T`s.

 

   
Feb. 2003 Lisebergshallen Hammerfall gav oss en show med både rök och eld ala Kiss. Trumset med sex baskaggar (har vi inte bara två ben?) och en påkostad dekor  ramar in kvällens föreställningen. Musiken är rak tung Heavy Metall utan några större utsvävningar (H gör det dom är bra på). Långa solon är inte det som framhäver en bra konsert, men ett bas-solo (Magnus Rosèn) tillhör inte vanligheterna. Är det dessutom skickligt gjort (tänk vad en del kan göra med en bas) och lagom långt (va Svenskt) så är det helt ok. Sånginsatsen av Joakim Cans höll hela konserten, fast det blev kanske lite för mycket publiken sjunga med snack. Kul att någon vågar satsa på en visuell rockshow. (Det hela kommer att  bli en live-cd och dvd)

Som första supportband denna kväll var GBG bandet "Dream Evil". Öppnade med "Made of Metal" (trodde väl det). Tyvärr hade Niklas Isfeldt`s problem med sina stämband och kunde inte sjunga för fullt, fick oftast hålla sig i de nedre tonarterna. En halvtimme kämpade han sig igenom dock, och sista låten "The Chosen Ones" är härlig låt både live och på skiva (trots röstproblem).

Nästa grupp till rakning "Masterplan". Sångaren Jorn Lande (Jörn) sjunger nästan lika bra live som på skiva. De är bara de högsta tonerna som kanske inte håller hela vägen. Musikaliskt visas en bredd som övriga ikväll inte hade. Många unga (och det var en hel del, några föräldrar samt de vanliga metall gänget) lär sig snart hur bra "Masterplan" är.

 

   
Dec.2002

Frölunda Kulturhus

 

A.C.T Frölunda Kulturhus gav oss valuta för pengarna. Spelar sin härliga blandning av nästan alla musikstilar med stor skicklighet och spelglädje. Sången med de höga tonerna kräver en hel del av vokalisten Herman Saming, det gäller att sjunga upp sig inför den kommande turnén med Saga. Några spår från nästkommande skiva fick vi också smakprov på. Den verkar minst sagt lovande (konceptalbum om ett hyreshus). Nu får vi bara önska dessa Skånekillar på det stora genombrottet. 

Hann även se Johan Rande`n band. Var skall detta sluta?. Bara nyss tonåring och behärskar redan  sin gitarr som få andra någonsin kommer att kunna. Låtarna från sin första cd och en Dream Theater cover som jag tror även John Petrucci skulle var nöjd med. 

 

   
Nov.2002

Sticky Fingers

 

The Tubes (Sticky Fingers 15 nov.) lämnar ingen oberörd med sin rockteater (denna gång i form av en cirkus). Inleder med cirkus kostymering med tillhörande cirkusmusik. Rockar sen igång med "Miami Vice" hitten "She`s a beauty" . Showen fortsätter i typisk Tubes stil med blandad rock och skådespel. (bla. operation scen med motorsåg, lättklädd herr Waybill, Tv scenen). Den stämningsfulla "Don`t want to wait" var en av de få lugna islagen denna kväll. numret med Free Waybill i platåskor (nog 1 meter höga) och tillhörande dräkt lär nog alla komma ihåg låten  är naturligtvis "White Punks On Dope". 
   
Augusti 2002

Slottskogen

 

Först ut en ersättningstrio för "Skyron". Musikaliskt kan man nog klassa det som experimentellt (tror jag). Hoppade in på kort varsel, fick nog inte tillräckligt med tid till förberedelse, nytt för mig var det i alla fall. Nästa band "Carizma Rain" hade sina influenser från lite av varje .Bra drag och med lite mer scenvana kan det bli riktigt bra, kul med finstämt fiolspel bland all elektronik. "Grovjobb" Detta måste vara det som de flesta (tidningar) förknippar med progressiv rock, tydligen några i publiken också (pipan tog ett varv ibland några) Kvällens första höjdpunkt Skånebandet "Andromeda" mitt första möte med detta progressiva metall band. Trummisen Thomas Lejon är också med Skånebandet  "A:C:T", (slog inte sönder trumskinnet denna gången). Nye sångare David Fremberg klarade sig okej. Blir ett givet köp till samlingen. Kvällens kungar likaså Sveriges "The Flower Kings" avslutade denna regnfria varma afton. (åskan mullrade tätt inpå) När man ser  dom live förstår man riktigt deras storhet. Hans Fröberg är den store liveartisten av Flowergubbarna. Han sjunger ju bättre live än på skiva. tFK gjorde flera extra nummer (tack vare Daniel Reichberg, mannen som talade mellan spelningarna och publiken).+ gjorde en o-repad version av "Last Minute On Earth" på begäran av två ynglingar 9-13 år. Verkar som kungarna hade lika skoj som vi i publiken. (gladast verkade Daniel Reichberg vara som fick se sin ungdomsidol Hans Fröberg (Spellbound) showa . Tack till GARF för ännu en höjdarkväll utan kravallstaket och närhet till alla dessa skickliga musikband..............(kommer bilder lite senare om dom nu fastnade på filmen ?
   
Juli 2002

Ullevi

 

Rhapsody In Rock med Robert Wells och co. Showen var det inget fel på, den var pampig och  stor som vanligt men tyvärr blev avståndet till  publiken för stort . Hjälpte naturligtvis med stora bildskärmar men av själva artisterna såg man inte så mycket  (även volymen var  lite för låg). Wells filmade tydligen föreställningen så det blir bara att vänta tills dvd`n släpps och avnjuta det hela igen på hemma bion. 
   
Juli 2002

Marstrands Fästning

 

"Toto" kul att få se dessa herrar spela trots blötan. Det var nog inte lätt att få upp scen med ljus/ljud till Marstrands fästning. Konserten innehöll många musikstilar och en del covers (nästkommande cd innehåller tydligen en del av den varan). I 25 år har Toto hållit på men som bäst är dom ändå när det spelas ren westcoust. Bob Kimball orkade som flera tidningar skrivit inte hålla de höga tonerna, för övrigt var livespelningen helt ok (fast dom är mer kända som studiemusiker). 
   
Juni 2002

Sölvesborg

 

SWEDEN ROCK FESTIVAL   En fullträff som hade det mesta. Vädret: bara en stor sol. Publiken: många glada och roliga typer, (såg inget bråk någonstans). Musiken: hann inte se allt (måste ju äta ibland) bland det som bjöds fanns många delikatesser. Härlig nostalgi: när man bläddrade bland alla försäljningstält där det såldes lp skivor. Lite åsikter om några av banden jag såg.......

Bästa musikupplevelsen: Manfred Mann, nya sångaren lät fantastiskt lik Chris Thompson.

Bästa draget: Status Quo, både publik och band verkade att trivas.

Mest galna: Hanoi Rocks, gav mannen som skulle hålla ordning på mikrofonsladden ett heltidsjobb.

Störst munläder: Gibson gitarrens mästare Ted Nugent.

Grymmast gitarrspel: Freak Kitchen gitaristen (även resten var grymma.

Härligaste comebacken: Magnum.

Råast: Motörhead förstås.

Högsta pipan: Halford, Ljusshowen gjorde sitt i mörkret.........................................................................       

Det finns naturligt mycket mer att tillägga, men det får räcka för nu. Kanske lite kritik. Borde kanske finnas lite mer vatten ställen i värmen, såg ingenstans att få/köpa öronproppar (behövs nog nära högtalarna) annars var det en höjdar-helg. Ser fram emot nästa år. (Mer om festivalen kommer senare och lite bilder)  

 

 

 

 

 

 

 
 

©