Blå Skåpet – Live at MX-Rockbar, Alingsås 2013-10-19

När Alingsåsbandet Blå Skåpet lirar på hemmaplan är det alltid mycket folk, och när bandet nu efter en längre paus åter äntrar scenen på MX-Rockbar är det fullständigt smockat med folk. En anledning till detta är förstås att folk är sugna på att få se och höra bandet igen. En annan lika stor orsak är nog att man är nyfikna på hur bandet låter efter det att förre gitarristen Kristian ”KP” Pettersson slutat i bandet. ”KP” var med sitt snygga ”Knopfler-aktiga” gitarrspel en mycket viktig kugge i det maskineri som formade Blå Skåpets sound. Således inte en helt lätt mantel att axla för nye strängbändaren Markus Karlsson som är minst lika skicklig, men en helt annan typ av gitarrist. Det märks att det har hänt en hel del kul grejer med bandet sedan han kom med. Han är en mer allsidig gitarrist än föregångaren, och hans spel känns ofta mer dynamiskt och varierat. Det finns en stor dos rock och blues i hans spel, men man hittar också sköna influenser från soul/jazz vilket leder in det lite äldre låtmaterialet på nya spännande musikaliska vägar.

Blå Skåpet hade för att fira sin återkomst på livescenen valt att dela upp giget i tre set där det första bestod av i mestadels äldre lite lugnare låtar. Lugna och lugna förresten, det svänger alltid å det gruvligaste när ”de blå” står på scen. Redan i detta första set presenteras den första nya låten: ”Komma hem igen” som är en riktigt bra låt, och som säkerligen kommer att finnas kvar i setlistan länge. Man hade denna kväll lyckats få till ett riktigt bra ljud med en snygg balans mellan instrumenten, och med en riktigt behaglig volym. En klart bidragande orsak till detta är trummisen Mathias Sandstedt som lirar så följsamt och väl avstämt, vilket bidrar till att det går att hålla nere scenvolymen. Som vanligt är frontmannen Klas Ling helt lysande i sitt sätt att framföra de välskrivna och många gånger ganska så kluriga texterna. Han har ett mycket stort vokalt omfång och har ibland en röstlikhet med Roffe Wikström som är närmast skrämmande.

De följande två seten är betydligt mer ösiga än inledningen där gamla favoriter som: ”Jag spelar blues för dig”, ”Bakdörren”, ”Innan fällan slår igen” och ”Ruelse”, varvas med helt nyskrivna alster. Av dessa nya låtar kommer nog ”Magra kvinnor sticks”, ”Lucifers hus” och ”Hon slår där det gör ont” att räknas som framtida ”blå” klassiker. Som väntat är publiken med på noterna från första stund och entusiasmen ökar alltmer för varje set som framförs. Det samlade intrycket är naturligtvis stor succé, och frågan är om Blå Skåpet någonsin låtit/lirat bättre än så här!! Skulle bandet få chansen att lira på lite större scener eller festivaler, och få sin sköna country-pop-rock-blues spelad i rätt sammanhang har de alla chanser att kunna ta ett rejält kliv uppåt på karriärstegen och bli riktigt stora. Så bra är Blå Skåpet!

Set 1:

1. Hel igen
2. Kan han spela gitarr
3. Om du kommer tillbaks
4. Motsats blues
5. Ifrån mig
6. Hon är sensuell
7. Komma hem igen
8. Småstadsman

Set 3:

1. Min granne
2. Bakdörren
3. Tick tick boom boom
4. Ruelse
5. Magra kvinnor sticks
6. Jag har fått nog
7. Lucifers hus
8. Innan fällan slår igen
9. En till
10. Hon slår där det gör ont
 

8,5 / 10

Staffan Vässmar