The Lizards:
Förbandet denna afton är från landet ”Over there”,
The Lizards var även nyligen förband till Glenn Hughes och precis som den
gången gjorde de ett gott intryck. Hörde flera kommentarer i publiken ”detta
var ju riktigt bra” och bra är just vad The Lizards är. Nya sångaren Mike
Di Meo (Riot) går från klarhet till klarhet.
Räknade till fyra framföranden från senaste skivan
”Cold Blooded Kings”, på repertoaren fanns en helt ny låt som ger bra vibbar
inför nästkommande skiva. The Lizards blir säkert ett omtyckt band på Sweden Rock Festivalen
2005.
Setlist: (Reservation för fel)
Tramp
Something Higher
The Rodeo
Dark Angel
Down *
Hyperspace*
The Opal Crest Of Zed*
Trumsolo:
We Are Dinosaurs*
Can`t Fool Myself
Ian Hunter band:
Legenden med det krulliga håret och de stora
glasögonen äntrade scenen runt tio tiden, publiken av den kanske ej så
purfärska men ändå nostalgiska skaran herrar och damer har fyllt på golvet
framför scenen. Herr Hunter med band tar omgående grepp om publiken och
levererar massor av kult och nostalgi.
Min första livekonsert med denna originella sångare
och låtskrivare ger ett imponerande intryck både när det gäller
sångprestation och scennärvaron. Mellansnacket som bl.a. handlar om att man
måste smeka frugan medhårs när det gäller att få tid över för låtskrivandet, får förutom
publiken även bandet att dra på smilbanden. Herr Ian verkar trivas med sin
tillvaro.
Hunters byten mellan munspel, akustisk och el-gitarr
sköttes av en påpasslig crew till Ian. De övriga i bandet rockade på bra
mellan de lite mer trubadur (Ulf Lundell/Bob Dylan) aktiga numren. Ian
skämtade friskt mellan låtarna och gav flertalet intro på alster som
publiken skrek sig hesa att få höra, men det var ju nu bara så att Hunter
retades en del denna kväll och de där önskningarna blev bara intron. Jag
skulle annars kunna rabbla upp en hel hop av låtar som satt perfekt och den där
”bastard” är ju bara så grym live.
När till slut Ian
retats färdigt kom också sången
som alla väntat på Mott The Hoople`s ”Roll Away The Stone”. Påfallande ofta
ser man ett leende från publiken och festerna från 70-talet gör sig säkert
då påminda. Huvudakten är slut men som sig bör tar nästa snart vid. Nu sätter
sig maestro vid keyboarden och river av med de övriga bandmedlemmarna flera
härliga låtar som avslutas med ett medley ”All The Way From Memphis/ Irene
Wilde”
Efter runt två timmars spelning har Ian Hunter med band trollbundit publik
och undertecknad.
Setlist: (Reservation för
fel)
Rest In Peace
Rock`n Roll Queen
Once Bitten Twice Shy
Twister Steel
The Outsider
Wash Us Away
Knees of My Heart
23A Swan Hill
Hymm For The Dudes
Bastard
Rollerball
Resurrection Mary
Roll Away The Stone
Encore:
Just Another Night
Morons
Dead Man Walking
All The Way From Memphis / Irene Wilde
Conny Myrberg
|