Det har kommit ett band som kallar sig för Soul Sirkus till staden. Mer än så var väl inte marknadsföringen till detta mastodontband. Vanligtvis spelar de på klart större scener och för en av herrarna gäller endast fyllda arenor på andra sidan Atlanten, och då med högsta säkerhetspådrag inklusive vakter och kameraförbud. Vi snackar helgjutna musiker som behärskar sina instrument till fullo. Nu spelar de på klubbscenen Storan i Göteborg och folket som anländer är för det mesta hängivna Journey fans.

Bandet som består av den karismatiska och skickliga vokalisten Jeff Scott Soto, i Sverige kanske mest känd för sina sånginsatser i Talisman. En helt ”cool” basist vid namn Marco Mendoza (Whitesnake mm.) som imponerar med sitt unika sätt att spela och röra sig på scen (bör ses). En helt suverän trumslagare i Virgil Donati (Planet X mm.), och så mannen som de flesta kom för, nämligen gitarristen Neal Shon (Journey), behövs det några kommentarer?

Innan spelningen började hördes det välkända stycken från bandmedlemmarnas repertoar i högtalarna. Klockan närmade sig halv tio och en förväntansfull men ändå inte en direkt fullsatt lokal intog sina platser framför scenen. Gunggungspåret  ”Highest Ground” ljuder genom högtalarsystemet med ett välkänt gitarrsound och Soul Sirkus står på scenen, konserten har börjat. Några alster från debutplattan, närmare bestämt fem låtar inklusive den rockande ”My Sanctuary”. Plattan släpptes ganska nyligen så de flesta var nog inte riktigt inlyssnade, ändå verkade de flesta njuta av fulla drag (många leenden där).

Mer välkända stycken som Sammy Hagar`s ”Stand Up” och Jimi Hendrix`s ”Voodoo Chile” tog vid. Just Voodoo låten där Neal Schon tog sig an gitarrsolot var en speciell händelse för en kompis till mig. Iförd en Journey tröja framför Neal mottog han ett plektrum som Schon nu kastade till honom just efter nämnda låt, det finns nog inte så många på planeten som har ett sådant minne (Jimi Hendrix låt spelande med ett plektrum av Neal Schon).

Gitarrsolot fortsatte i ett medley av låtar av bl.a Santana som då och då kompades av övriga i bandet, här tog också Neal sig an en del sångstycken. Musikstycket övergick sedan till ett helt otroligt trumspelande av Mr Donati, bara så imponerande.

Nu var det Marco`s tur att framföra sina talanger. Han har också ett härligt sätt att spela, ljuda och röra sig på scenen. Att han dessutom sjunger riktigt bra var en positiv nyhet för mig. Soto äntrade scenen och sittande vid elpianot drar han nu ett medley som får publiken att riktigt koka. Efter en låt från sin soloplatta kommer fyra delar Journey alster med en ibland gitarrspelande Schon som ”publikretare”. Just publiken var nu helt med på noterna och sjung med i vartenda ord, och med äkta Journey toner var nog detta kvällens största rysning. Showen fortsatte nu med hela bandet där rocken kändes ända ut i tåspetsen.

De obligatoriska extranumren avslutade giget och en mer än nöjd publik drog sig tillbaka hem. Runt tjugotalet hängivna fans väntade på bandet, som också efter ett tag dök upp för signering och fotografering (utan vakter). Spelningen gav mersmak och jag blir inte direkt förvånad om både Soul Sirkus och Journey deltar i nästa års upplaga av Sweden Rock Festival (Journey lär då tidsmässigt besöka Europa).

Conny Myrberg.

SETLIST: (Andy Flash)

HIGHEST GROUND
NEW POSITION
FRIENDS 2 LOVERS
PERILED DIVIDE
MY SANCTUARY
STAND UP (sammy hagar)
SOUL GOES ON
VOODOO CHILE (jimi hendrix)
(Amazing Grace,Black Magic Woman (fleetwood mac),"Gypsy Jam","Santana Jam"& Drumsolo:Virgil Donati)
BASSOLO:MARCO MENDOZA
HEY BABY (ted nugent)
CRAZY (seal)

MEDLEY: (Jeff Scott Soto's piano solo)
If This Is The End (jeff scott soto)
Send Her My Love (journey)
Don't Stop Believin' (journey) (Neal gitarr)
Who's Cryin' Now (journey)
Faithfully (journey) (Neal gitarr)
Purple Rain (prince) (Neal gitarr)

FAITHFULLY (journey) (endast slutet av låten)
ANOTHER WORLD
PEEPHOLE
I WANT TO TAKE YOU HIGHER (sly & the family stone)
PRAISE
OUTRO:
MY LOVE MY FRIEND