Golvet på Musikens Hus sattes på hårt prov denna afton när en samstämmig publik rockade till den taktfasta Sabaton musiken. Undertecknad en novis gällande Sabbaton var här med endast ett fåtal spår i bagaget från denna Falun baserade heavy metal grupp. Ryktet från tidigare konserter plus min dotters beundran av gruppen var nu avgörande faktor till ett biljettköp.

Kvällens åldersgräns var för ovanlighetens skull endast 14 år, också en av få chanser för den yngre skaran beundrare att få de sina idoler. Fler band borde ta efter eller varför inte ha två föreställningar. Besvikelsen var dock påtaglig av skaran öldrickande rockare när baren hänvisade de törstiga en trappa ner för förtäring av de alkoholhaltiga dryckerna. Publiken bestod nu inte bara av de yngre utan här fanns allt från föräldrar, medelåldersrockaren till de vanliga svartklädda heavy metal fansen.

Kvällen förband ”Bullet” gjorde ett gott jobb med sin Ac/dc inspirerande rock och verkade också trivas med tillvaron som ”support act”. Med gott jobb menar jag inte bara att visa upp sina färdigheter, de värmde också upp publiken som den ursprungliga tanken med förband var till för.

Medan scenen iordninggjordes för kvällen huvudakt spelades diverse bakgrundsmusik, innan Sabatons framträdande ljudade välkända ”Finale Countdown” med Europe i högtalarsystemet och det fullsatta Musikens Hus vädrade luft.

Intro och ”Panzer Battalion” strömmar ut samtidigt som de nödvändiga öronpropparna pluggas in. Den musikaliska framtoningen vilket möjligen kan beskrivas som Dream Evil möter Rammstein smittar eller snarare befaller åskådarna att knyta näven, hoppa och stampa takten. Här presenteras rock som passar livescenen mer än bäst. Golvet som inledande raden i recensionen börjar med fick känna av alla de fysikaliska lagarna i hållfastighet som finns. Här kändes verkligen ett gung så betänkligheterna om golvets hållfastighet slog en ett flertal gånger denna kväll.

Efter några låtar presenterade vokalisten Joakim Brodén ”Rise Of Evil” och förklarade innerbörden av texten, ej samma som viss press vill göra gällande. Gunget i musiken smittar av sig och snart ser man också de mest stillsamma (föräldrar?) digga i takt. Temat ”krig” fortskrider senare med ”Nuclear Attack” och snart får vi höra titelspåret på senaste albumet tillika turné-namnet ”Attero Dominatus”.

En salig ande kan man nog beskriva basisten Pär Sundström scennärvaro, ständigt rör han sig från den ena scenkanten till den andra (ett fullständigt hopplöst fotoobjekt J). Resten av bandet rör sig och headbangar mer en de flesta och ju mer publiken är med desto mer ger Sabaton, precis som det ska vara!

Huruvida Sabatons studioalbum ger undertecknad tillfredställelse får framtiden utvisa, live är det inget snack. Här är ett band som ger publiken vad den vill ha, Sweden Rock 2007 Sweden Stage bör passa som handsken.

Setlist:

Intro
Panzer Battalion
In the Name Of God
Rise Of Evil
Into The Fire
Nuclear Attack
Wolfpack
Attero Dominatus
Purple Heart
Back In Control
Light In The Black
Primo Victoria
Metal Crue

Conny Myrberg