Redan långt
i förväg kände vi i Garfs festivalgrupp att den 9:e upplagan av
Slottskogen Goes Progressive skulle kunna bli något alldeles
extra, för en så jämn och stark lineup hade vi aldrig haft vid
någon av de tidigare årgångarna. Visst hade vi haft riktiga
toppartister som Quidam, Flower Kings, Trettioåriga Kriget,
Ritual, Isildurs Bane, A.C.T. mfl, men jämnheten hade det ibland
varit lite si och så med. Årets upplaga hade således en
otroligt jämn och hög standard och hade dessutom en väldig
bredd vad gäller musikalisk inriktning med en spännvidd från
intrikat och välspelad gitarrbaserad fusion/jazz (Johan Randén
& Synkopaterna), via mer symfoniskt och med tekniskt skickliga
vokala tongångar (Moon Safari), tung progmetal (Darkwater), vemod
och energi (Anekdoten) och som avslutning en orgie i spacerock och
flum (Öresund Space Collective).
Inledande
Johan Randén & Synkopaterna satte redan vid första låten
”Texas Panic” en hög standard på kvällen. Johan har, allt
sedan han som 11-åring medverkade på Sweden Rock Festival, som gästartist
till Freak Kitchen, övertygat mer och mer och framstår alltmer
som en gitarrist i absolut världsklass. För att matcha en sådan
talang har hans kompmusiker fått handplockas och ett flertal
mycket välmeriterade musiker har ingått i hans band. Framförallt
har det varit trumpositionen som har varit vakant vid ett flertal
tillfällen, men verkar nu vara permanent löst med den skicklige
och namnkunnige Bengan Andersson. Även bassistrollen har varit
lite instabil sedan Johans ordinarie basist, Simon Andersson fick
överta baspositionen i Pain of Salvation. Gästspelen har varit
ganska många och bland annat gjorde Jonas Reingold (Flower
Kings), ett bejublat inhopp vid ett gig häromåret. Denna afton
har rollen som bassist övertagits av Sven Lindvall, bror till
lika välmeriterade Pelle Lindvall. Bröderna Lindvall har varit närmast
en institution inom svenskt musikliv de senaste decennierna och de
band och artister som bröderna kompat/backat upp, är närmast oräkneliga.
Denna soliga
lördagseftermiddag sparkar bandet igång med tidigare nämnda
”Texas Panic” ifrån Johans andra platta, ”Version 2.0”
och följs snabbt upp med en fusionklassiker av stora mått, nämligen
”The chicken”, signerad Jaco Pastorius. Bandet är otroligt
tight och samspelt trots att antalet rep hela bandet (i denna
upplaga) gjort tillsammans kan räknas på ena handens tumme
(kanske möjligen även ett pekfinger), men det är trots allt
inte så konstigt när hela bandet består av så skickliga
musiker. Johan äger scenen till 100 %, och utstrålar en säkerhet
i sitt agerande som bara en mycket rutinerad musiker med stor
scenvana brukar ha.
I tät flöjd
varvas låtar ifrån Johans tidigare plattor med ett par nya spår
ifrån den kommande plattan som i dagsläget ligger på förproduktionsstadiet.
En av
festivalens roligaste kommentarer kom ifrån någon i publiken, när
Johan i låten ”Mustigt” avslutat ett flera minuter långt
gitarrsolo, där han låtit gitarren ösa ur sig mängder av
tekniskt svåra passager och räkor: Blir det inget solo snart! Skönt
att det finns folk med humor!
De nyare av
Johans låtar är mer softa och inte fullt så gitarrdominerade
och man märker att han har utvecklats inte bara som gitarrist,
utan även som låtskrivare och arrangör. Ljudbilden blir mer
slick och lite Aor/västkustdoftande. Låten ”ANI” är ett utmärkt
exempel på denna utveckling av Johans stil och sound.
Mot slutet
av giget kommer för mig, ett av festivalens största ögonblick,
när bandet river av Brecker Brothers otroligt svåra men välljudande
”Some Skunk Funk”. Enligt välinformerade källor lär den
inte helt okände gitarristen Jojje Wadenius ha sagt, när han hörde
bandet spelade låten i Stockholm ifjol: Detta är en låt som väldigt
många musiker skulle vilja framföra, men som ingen vågar ge sig
på live!! Säger en hel del om bandets kvaliteter.
Spelningen
avslutas med ett nästan 10 minuter långt jam där samtliga
musiker tillåts glänsa och visa sina färdigheter. Totalt sett
en ruggigt tight och välspelad inledning ifrån Johan Randén
& Synkopaterna, där den förvånansvärt, redan så tidigt på
dagen, stora publiken fullständigt är med på noterna.
Setlist:
1.Texas Panic
2.The Chicken
3.ANI
4.Don´t push it
5.Cheese and ris
6.Cigg och nudlar
7.Mustigt
8.Some skunk funk
9.Jam
Synkopaterna:
Johan Randén: Guitars
Janne Linderberg: Keyboards
Bengan Andersson: Drums
Sven Lindvall: Bass
9/10
Staffan
Vässmar
|