Steve Hackett släpper Wuthering Nights: Live In Birmingham.

Wuthering Nights: Live In Birmingham är  titeln på Steve Hacketts kommande släpp från sin Genesis Revisited & Classic Hackett turne´. Liveframträdandet kommer ut i 2DVD/2CD Digipak och Blu-ray den 26 januari 2018 via InsideOut Music.

Disc 1
Every Day
El Niño
The Steppes
In The Skeleton Gallery
Behind The Smoke
Serpentine Song
Rise Again
Shadow Of The Hierophant
Bonus
Wuthering Nights, Live in Birmingham – Behind The Scenes Documentary
Disc 2
Eleventh Earl Of Mar
One For The Vine
Blood On The Rooftops
In That Quiet Earth
Afterglow
Dance On A Volcano
Inside And Out
Firth Of Fifth
The Musical Box
Los Endos
Bonus
Behind The Smoke (Official video)
Fifty Miles From The North Pole (Official video)
West To East (Official video)

Black Aces – Anywhere But Here

De flesta kommer göra det lätt för sig och kalla Black Aces musik för AC/DC-rock. Inget fel i det då man hittar mer än tydliga referenser till Brian Johnson-erans AC/DC men detta är kort och gott australiensisk pubrock. Varken mer eller mindre och det är precis så jag vill ha det. AC/DC må ha varit först och är störst men ”AC/DC-rock” är så mycket mer än bara bröderna Young och kompani. Black Aces har verkligen lyckats på sitt andra album Anywhere But Here att omfamna hela den svettiga och ölindränkta rockscenen i sitt hemland Australien. Det är medryckande riff, allsångsrefränger, ett hejdundrande driv och högljutt. Som AC/DC-dyrkare kan jag enkelt peka ut referenser till Back in Black, Blow Up Your Video och Black Ice. Men som fan av australiensisk pubrock kan jag också hitta Rose Tattoos kaxighet, The Angels tidiga boogiegung och Cold Chisels melodisinne. I skönt tillbakalutade Short Changed får jag till och med coola ZZ Top-vibbar. Men det viktigaste är att det inte låter daterat. Precis som sina landsmän i Airbourne så har de lyckas fånga allt som är så bra med den australiensisk pubrocken men samtidigt så låter det nutid. Just de sistnämnda är en annan bra liknelse då sångaren Tyler Kinder i vissa lägen påminner om just Airbournes vilda sångare Joel O’Keeffe.

Som ni förstår så innehåller Anywhere But Here rock’n’roll för hela slanten. Foten börjar stampa takten redan i inledande Show You How to Rock N Roll och slutar inte förrän i avslutande We Came For Rock N Roll. Två spår som perfekt ramar in en rock’n’roll-fest av det lite ruffigare slaget. Så är du en av dem som anser att band som Airbourne och våra svenska hjältar i Bonafide ”bara” spelar ”AC/DC-rock” så skall ni icke göra er besvär. För er som vurmar lite extra för klassisk australiensisk pubrock så är Anywhere But Here årets mest köpvärda album.

Black Aces – Anywhere But Here
Off Yer Rocka Recordings

1. Show You How to Rock N Roll
2. Anywhere But Here
3. Down
4. Better Off Dead
5. Where You Love From
6. Cut Me Loose
7. Good Woman (Gone Bad)
8. Run For Your Life
9. Short Changed
10. Show Me Your Love
11. We Came For Rock N Roll

http://www.blackacesrock.com

https://www.facebook.com/blackacesrock/

www.offyerrocka.com

 

Betyg: 8/10

Ulf Classon

The Flower Kings – Unfold the Future

 

Till detta nysläpp har Flower Kings motor Roine Stolt grävt djupt bland filerna och mixat om över en timmes musik (jättelåtarna ”The Truth Will Set You Free” och ”Devil’s Playground” samt den kortare ”Black and White”). Maestro Stolt anser att det lät för aggressivt förut, vilket jag personligen aldrig har tänkt på. Rent ljudmässigt skönjer mitt öra heller inga omedelbara jätteskillnader, men sett till innehållet tycks Roine ha tryckt in ”extra allt”-knappen. Här översvämmas öronen av en aldrig tidigare hörd detaljrikedom. Keyboards, textrader, körstämmor – det som tidigare var kalas har nu blivit fyrverkeri. Jag hör helt nya röster och gitarrinlägg. Har Roine månne inte nöjt sig med remix utan rentav spelat in helt nya saker? Oavsett vilket, är detta en njutning för den symfoniskt lystne.

En annan skillnad mot förr är i viss mån låtordningen. För att få plats med allt på sex sidor vinyl måste saker stuvas om, vilket skapar vissa överraskningar. Exempelvis intar ”Man Overboard” mer fokus nu än tidigare, då låten plötsligt inleder en skivsida. Även hamnar mer strålkastare på fusionjazziga ”Christianopel”, vilken förs samman med dito ”Too late for Tomatoes” (ursprungligen en bonuslåt). Tristare är att den andäktiga ”Vox Humana” snuvas på sin klockrena placering som avslutning på skiva ett. ”The Truth Will Set You Free” tar å sin sida en och en halv skivsida i anspråk.

I övrigt hör vi här praktverket, så som vi känt det sedan förr. Dansanta ”Monkey Business”, gripande ”Black and White”, spökdiscon i “Silent Inferno”, Tomas Bodins remarkabla roadmovie “Fast Lane” med majestätiske Daniel Gildenlöw i fronten, ”Rolling the Dice”, där Gildenlöw sångsparras med en överjäklig Hasse Fröberg (hoppas denna überdynamiska duo en dag åter jobbar samman), ”Solitary Shell”, jag rörs till tårar…

Det finns folk som säger att progrock handlar om teknisk ekvilibrism. Och jovisst är detta ett löjligt skickligt band. Hör bara hur Jonas Reingolds fingrar far som skottspolar över basens strängar. Men poängen med Flower Kings har alltid varit att röra lyssnaren i själen. På ”Unfold the Future” virvlar känslostormarna oupphörligt. Personligen blir jag dessutom ideligen påmind om turnépremiären i Nyköping. Är det redan femton år sen? Jisses!

Något negativt? Ja, om jag letar med lupp och pincett hittar jag ett fel: Till ”Genie in a Bottle” har herr Stolt inte bemödat sig om att skriva en tredje eller fjärde vers, utan nöjer sig lite slött med att upprepa den första. Och så var det detta med ”Vox Humanas” förargliga placering…

Låter jag som en reklampelare? Det är svårt att låta annorlunda, då man har med ett av progrockhistoriens starkaste album att göra. Så urstarka som på ”Unfold the Future” blev Flower Kings aldrig mer.

Hela klabbet återkommer förresten även på CD i december, då som slutpunkt i den 10-CD-box som täcker in blomkungarnas fantastiska äventyr de första åtta åren. Alltså, tre dubbel-CD och fyra enkla på så kort tid måste vara världsrekord i kreativitet.

The Flower Kings – Unfold the Future
InsideOut Music

Betyg: 10/10

Daniel Reichberg

 

Panzerballet – X-Mas Death Jazz

Snart ljuder julmusiken både i radioetern och den lokala affären. Många av oss är då rätt så trötta på de ”fina” melodierna när väl julen infinner sig. Tyska bandet  Panzerballetts har bjudit in rad eminenta gästmusiker som Mattias IA Eklundh (Freak Kitchen), Mike Keneally (Frank Zappa, Joe Satriani), Jen Majura (Evanescence) och Steffen Kummerer (Obscura) till denna variant av de klassiska julstyckena med titeln X-Mas Death Jazz. Måste medge att ett leende infann sig direkt vid första stycket White Christmas, visst hör vi de kända tonerna men vilka utsvävningar. Skulle här mycket väl kunna tänka mig en Frank Zappa som håller taktpinnen i studion till denna helt galna tolkning. Fortsättningen på plattan är minst lika ”crazy” som den jazziga Little Drummer Boy, episoden där spåret helt  freakar ut går tankarna till System of a Down och dito på Chop Suey!   Let It Snow är ett annat exempel på denna goa musikaliska ”galenskap”, som om bröderna i The Osmonds försöker hålla en vacker jultolkning av detta kända stycke och allt går totalfel med growl och värsta jazzutsvävningarna. Blir ni trötta på de klassiska julstyckena? Här får ni definitivt en annorlunda musikupplevelse.

Panzerballet – X-Mas Death Jazz
Gentle Art Of Music

01) White Christmas
02) Kling, Glöckchen
03) Little Drummer Boy
04) Es kommt bald
05) Last Christmas
06) Rudolph, The Red-Nosed Reindeer
07) For Whom The Jingle Bells Toll
08) Let It Snow

Bonus:

09) White Christmas (inst)
10) Rudolph, The Red-Nosed Reindeer (inst)
11) Es kommt bald (inst)
12) Let It Snow (inst)

Facebook

www.panzerballett.de

 

 

Conny Myrberg

Blind Ego – Liquid Live (Live At Loreley)

Från den anrika festivalen Loreley (Night of the Prog Festival) kommer här en liveinspelning från Kalle Wallner och hans band Blind Ego. Bandet består även av i progkretsar rätt kända musikerna Sebastian Harnack (Sylvan), Julian Kellner (Dante), Michael Christoph (ex Dreamscape) och Scott Balaban (Amon Ra). Liveinspelningar generellt håller ju inte samma klass som studioplattor,  inledande A Place In The Sun sätter dock ribban rätt högt. Här kan man riktig känna stämningen och dessutom en riktigt bra låt. Mera rockaktiga Obsession tar vid samt Not Going Away, tyvärr sjunker intresset här något men när Never Escape The Storm ljuder ut i högtalarna är Blind Ego tillbaka med bravur. Death är också den en härlig prog/symfoniskt alster och man hör hur publiken ”diggar” i bakgrunden. Lugna Blackened får också den tillhöra albumets favoriter vilken funkar riktigt bra live. Skivsläppet är helt okej dock något ojämn när man hör giget på cd, på plats höjer sig säkerligen upplevelsen flera snäpp.

Blind Ego – Liquid Live (Live At Loreley)
Gentle Art Of Music

A Place In The Sun
Obsession
Not Going Away
Don’t Ask Me Why
Never Escape The Storm
Death
Hear My Voice Out There
Speak The Truth
Blackened
Tears And Laughter

http://www.blind-ego.com/

https://www.facebook.com/blindego/

 

Betyg: 6,5/10

Conny Myrberg

Geoff Tate – Acoustic Hits Tour kommer till Sverige.

Den kommande turnén kommer att vara akustisk och Geoff Tate backas upp av ett band med musiker från Irland, Skottland, Brasilien och USA. Vi kommer att få höra tre gitarrer, saxofon, träblås, säckpipa, percussion och en hel del annat.

26 januari: Örebro, Frimis Salonger
27 januari: Trollhättan, Backstage Rockbar
28 januari: Stockholm, Debaser Strand

Biljetter till spelningarna finns tillgängliga på följande ställen:

Örebro: http://www.tickster.com/events/np3p01rgx0jgp5b
Trollhättan: www.backstagerockbar.se
Stockholm: www.tickster.com/sv/p/triffid-and-danger