Karisma Records signerar Himmellegeme och Wobbler!

Norska bolaget Karisma Records har signerat Himmellegeme som släpper albumet Myth of Earth den 6:e oktober och Wobbler med sin fjärde  fullängdare From Silence to Somewhere 20:e oktober.

http://www.facebook.com/himmellegemeband

http://www.facebook.com/wobblerofficial

Shaman Elephant – Crystals

shaman-elephant-crystals-web

Norska fyramannabandet Shaman Elephant släpper här debuten med sina musikaliska rötter från 60-70 talet. Inledande spåret Crystals befinner sig definitivt i det sjuttiotalistiska psykedeliska rockens tecken, flummigt men ändå inom ramen av den då traditionella rocken, en riktigt bra låt . Shaman In the Woods – här får vi ett lite mera lågmält alster och känslan av 60-tal där en gungande gitarr och basgång genomsyrar med lite experimentlusta.
I.A.B – mindre polerad rock och tidiga sjuttiotalet gör sig rejält påmind. Tusco – Något mera åt jazzens håll med behagligt akustiska inslag. Jazz – javisst som titeln säger men ändå inte, långsam tung rock vilken mynnar ut i progressiva takter och härligt groove. Slutligen Stoned Conceptions – lågtempo och bluesrock går här hand i hand med inblandning av övriga nämnda genre , ja bandet blandar många stilar men får ändå ihop det till en angenäm kompott. De musikaliska vipparna är många som exempelvis The Doors, The Who, Led Zeppelin och stiltypiska keys/hammond ala Jon Lord/Deep Purple.
Beskriva musik är kanske inte det lättaste utan lyssna in er och ni lär få en behaglig resa med massor av influenser från de nu åter så populära åren.

Shaman Elephant – Crystals
Dark Essence Records/Karisma Records

1. Crystals
2. Shaman In the Woods
3. I.A.B
4. Tusco
5. Jazz
6. Stoned Conceptions

www.facebook.com/shamanelephant

Betyg: 7,5/10

Conny Myrberg

Tiebreaker – Death Tunes

tiebreakerdeathtunes-web

Från vårt grannland Norge kommer ett gäng otyglade rockslynglar vid namn Tiebreaker som med sitt andra album bjuder på öppna spjäll. Med ett högoktanigt riffande, skit under naglarna samt en touch av blues och melankoli så ger de oss Death Tunes. Ett album som svingar vilt men sällan träffar klockrent. Deras raka, ganska okonstlade, hårda rock för tankarna till så väl Rival Sons som The Hellacopters medan sångarens Eddie Vedder-färgade stämma knyter ihop allting till något ganska eget. Faktum är att det är sångaren Thomas Espeland Karlsen som är skivans behållning med sin känsla för att balansera melodier, riv och desperation på rätt sätt till musiken. Musiken i sig är ganska varierad trots den ganska enkelspåriga inriktningen. Öppningen med Hell är supercatchy, efterföljande Pan American Grindstone visar prov på god blueskunskap medan Anywhere But Here tar stor plats och avslutande Heavy Lifting lämnar oss med en melankolisk känsla. Problemet som jag ser det sitter snarare i nivån på låtarna än sättet de utförs på. Tiebreaker har verkligen lyckats mejsla ut ett någorlunda eget uttryck i en överbefolkad genre men det som saknas är ett par riktigt starka och minnesvärda spår. Jag och Death Tunes har verkligen trevligt ihop men när sista låten har snurrat klart så lämnas jag utan några större avtryck som får mig att ivrigt lyssna på skivan en gång till. Men, ibland kan det vara gott nog det också.

Tiebreaker – Death Tunes
Karisma Records

1. Hell
2. Pan American Grindstone
3. Cannonball
4. Commando
5. Anywhere But Here
6. The Deep
7. Building Up to Die
8. Killer
9. Float Away
10. Heavy Lifting

https://tiebreaker.bandcamp.com/

https://www.facebook.com/tiebreakerofficia

 

Betyg: 6/10

Ulf Classon

Airbag – Disconnected

 Dags för fjärde plattan för norska Airbag som fortsätter att finslipa på sitt sound och sin repertoar. Nya plattan innehåller sex långa låtar varav titellåten klockar på hela 13 minuter. Bandets musik skulle man kunna karakterisera som släpande atmosfärisk rock med klara influenser av Pink Floyd. Fortsätt läsa ”Airbag – Disconnected”

Tiebreaker – We come from the mountains

Tiebreaker – We come from the mountains
 Tiebreaker – We come from the mountains

Norska bandet Tiebreaker släppte på eget bolag sin första fullängdsplatta i hemlandet redan förra året. Nu har labeln Karisma Records fastnat för bandet och släpper plattan: We come from the mountains internationellt, medan bandet redan är igång och jobbar på nästa platta. Har tidigare bara haft positiva kontakter med nämnda label, som för övrigt verkar ha ett mycket gott öra för högkvalitativ progressive, då man släppt flera riktigt bra plattor med band som: Airbag, Bjørn Riis, Magic Pie, Fatal fusion mfl). Detta gör att nämnda platta på förhand känns klart intressant och angelägen.

Killarna i bandet träffades redan under skoltiden och började då lira ihop, och man har sedan 2013 genomfört över 200 livegig vilket torde göra bandet till ett mycket tight och väl sammansvetsat gäng. Rent musikaliskt har Tiebreaker sina rötter djupt nerkörda i den sena 60-tal/tidiga 70-tals-myllan. Det svänger rejält om låtarna och soundet känns klart tidstypiskt med klara referenser till många av de stora banden från den tiden som: Led Zeppelin, The Who, Cream mfl. Här finns också tydliga kopplingar till nutida band som: Rival sons, Temperance movement, Wolfmother och Graveyard.

Tiebreaker har ett klart skönt sound, och ett tonspråk som direkt sätter sig och som ger omedelbar mersmak. Man har kanske inte något som är helt unikt i sammanhanget, men när man ändå framför sin musik på ett så här bra sätt räcker det mycket långt. Låtmaterialet på We come from the mountains är ganska så varierat med några lugnare och eftertänksamma spår som de sköna spåren: Homebound pt 1/pt 2. Men här finns framförallt spår med betydligt högre intensitet och fart där den grymma låten: The getaway påminner mycket om suveräna svenska bandet The Crystal Caravan. Låtar som: Where can love go wrong, El macho supreme och Trembling son ger däremot känslan av ett lite ösigare och hårdare Blackberry smoke. Ljudet på We come from the mountains är som tidigare nämnts mycket tidstypiskt, men med ett ganska så rått, ruffigt och lite garageaktigt sound vilket ger en genuin livekänsla. Bandet lirar mycket tight och snyggt och de båda gitarristerna Eirik Wik Haug och Olav Areklett Vikingstad varvar läckert riffande med grymt sköna solopartier, ofta kryddade med wha-wha pedaler. Sångaren Thomas Espeland Karlsen har en grym pipa, och en ibland lite säregen och släpig frasering i sitt sångsätt som ger mig samma sköna känsla som Phil Moggs (Ufo) röst gör.

Tiebreaker, och deras debutplatta är som ni förstår en mycket angenäm musikalisk upplevelse som garanterat kommer att ge ytterligare en dimension när man i framtiden förhoppningsvis får höra låtarna live. Bandet känns som en given akt på någon av de kommande progressiva festivalerna nästa år, och varför då inte i Alingsås och MX-Rockbar/Palladium i början av juni. Det röstar jag för.

Tiebreaker – We come from the mountains
Karisma Records

1.   Early morning love affair
2.  Nicotine
3.  Homebound pt 1
4.  The getaway
5.  Where can love go wrong
6.  El macho supreme
7.  Trembling son
8.  Homebound pt 2
9.  Walk away

www.facebook.com/tiebreakertheband

 

Betyg 8,5 / 10

Staffan Vässmar

 

Rendezvous Point – Solar Storm

Rendezvous Point - Solar Storm
Rendezvous Point – Solar Storm

Progressive metal från Norge har skämt bort oss genom åren, här presenteras ytterligare ett. Ja bara på första genomlyssningen finner man en hel del intressant och man är så smått fast. På infolappen står det för fans av Leprous, Opeth och Devin Townsend och visst här finns massor av den varan. Rendezvous Point spelar en modern progressiv metal och som så ofta inom genren tekniskt briljerande på diverse instrument. Atmosfäriska ljudmattor inlindad med takförändringar, tyngre pompösa partier i ett melodiskt sammanhang. Med modifikation en beskrivning som kan karakteriserar hela debutplattan. Om man måste plocka ut några spår från albumet är Wasteland en sådan där låt som direkt fastnar med sin melodislinga och komposition. The Conclusion PT.1 och The Conclusion PT.2 är även de riktigt bra spår tillika favoriter.

Ett varierat album och förvånar mig inte att deras liveframträdande kan bli både fartfyllt och underhållande, så när tillfälle ges ta chansen. En spännande debut som bådar gott för framtida skivsläpp.

Rendezvous Point – Solar Storm
Karisma Records

1. Through The Solar Storm
2. Wasteland
3. Para
4. The Hunger
5. Mirrors
6. The Conclusion PT.1
7. The Conclusion PT.2

www.facebook.com/RendezvousPointOfficial

 

Betyg: 8/10

Conny Myrberg

 

 

Ossicles – Music for Wastelands

Ossicles-Music for Wastelands
 Ossicles – Music for Wastelands

De norska kusinerna Sondre och Bastian Veland grundade bandet Ossicles 2011 och de gav då ut debut-plattan “Mantlepiece”. Den rönte rätt stort intresse i Prog-världen, särskilt med tanke på att de bara var 16-17 år gamla när de skrev musiken. De fick till och med en inbjudan av Mike Portnoy att spela live. Nu är det då dags för uppföljaren som döpts till ”Music for Wastelands”. Återigen, det mesta av musiken framförs av duon med lite gästspel av Erlend Furuset Jenssen (saxofon) och Karin Mäkiranta (sång).

Plattan innehåller 14 spår av väldigt olika karaktär där en del känns väldigt experimentellt. Stilarna växlar friskt och man kan säga att det är en salig blandning av klassisk rock, progrock, jazz och drum’n bass. Bästa exemplet och den låt där denna blandning lyckas bäst är låten ”Darkroom”. Den låter riktigt spännande. Spännande är också låten därefter med titeln ”Tectonic” där jazzinfluenserna är tydliga. Mycket fin sång och fina harmonier. Överhuvudtaget låtarna i början av plattan låter väldigt inspirerande men efterhand blir experimenterandet lite väl utpräglat och det melodiösa sätts lite på undantag. Detta gör att jag inte riktigt kan ta mig till verket som helhet. Det ordnar sig dock lite på slutet när man bland annat plockar fram de gamla klassiska mellotronstråkarna i kompet. De två sista låtarna är riktigt njutbara. Lugn musik med mycket harmoni, särskilt i samspelet mellan sång och piano. Allra sista låten (titellåten) bygger mycket på mystiken och stämningarna som kan ’trollas fram’ ur den klassiska Mellotronen. Här anar man viss influens av andra norska band med naturmystik-tema (jag tänker då på Nordagust).

Som sammanfattning; för det mesta ett gediget och bra hantverk av duon men det kanske hade blivit ännu bättre om man kortat ner plattan lite och skalat bort några av de lite mer vilda verken på mitten.

Ossicles – Music for Wastelands
Karisma Records

1. Halfway Homes
2. Darkroom
3. Tectonic
4. Will It Last?
5. Family Tree
6. Exit Wound
7. Pale Summer Nails
8. The Red Heart
9. Goodnight Ghosts
10. In the Stereo
11. Girl with the Glass Eye
12. Pandemonium
13. Porcelain Doll
14. Music for Wastelands

http://ossiclesband.wix.com/ossicles

 

Betyg: 6 av 10

Karl-Göran Karlsson