|
James
Hollingworth – ja, Prime Movers ärliga mansstämma på
70-talsbotten får mig att omedelbart tänka på den svenska
barnrockens konung. Den finlandssvenska accenten (första gången
jag upplever dylikt på skiva) skickar lika naturligt tankarna
till Mumintrollen. De första intrycken pekar således spikrakt
i riktning barnskiva.
Men det dröjer
bara någon minut innan vi dyker in i ett bökigt mellanparti
och Prime Mover befäster sig som symfigt progband. Tvära kast
och 70-talsklaviatur befäster bilden, medan de poetiska
texterna om vardagens vedermödor/fröjder (pingis, trollskog
och brustna hjärtan) slår vidare på 70-talssträngarna.
Texterna är förresten synnerligen finurliga (”mästerverk
som mest är verk”) och innehåller sköna språkfel, samtliga
fullt medvetna finlandismer.
Inalles
en rolig, tänkvärd och väldigt välspelad skiva, även om man
kan tycka att sångaren kunde variera röstlägena ett par
hekto. Med sina tydligt nostalgiska vibbar från ett svunnet
70-tal (notera för övrigt skivtiteln) rekommenderas Prime
Mover varmt åt vänner av Beardfish och Dungen.
www.myspace.com/primemoverdrivkraft
7/10
Daniel
Reichberg
|
