|
Tomas Bodin
är nog inget nytt namn för er symf/progrockare. Från starten
1995 har han stått för trakterandet av klaviatur hos The Flower
Kings, och han har även gjort en rad uppskattade album i eget
namn. Nu har han även startat sitt eget band Eggs & Dogs, tillsammans med
vilka han givit ut albumet "You Are", del två i en halvt
självbiografisk trilogi som för ett antal år sedan inleddes med
soloskivan "I Am". Efter åtskilligt lyssnande betraktar
undertecknad "You Are" som fjolårets allra bästa album. Enkla
popmelodier à la Beatles, fantastiska körpartier i ELO:s och
Queens anda och total symf - allt får plats här. Tomas berättar
här nedan om skivan och diverse annat smått och gott.
För att vara en symfrockplatta är
texterna VÄLDIGT jordnära. Vad jag förstått är de hämtade från
människor och händelser i din omgivning...?
- Jo, jag har väl varit
en iakttagare av olika händelser bland människor jag känner och
så har jag fungerat ända sedan slutet av 70-talet.. Jag måste
känslomässigt förstå ämnet jag skriver om. Det är nog också
anledningen till att jag inte har skrivit texter förrän nu. När
jag är som mest inne i ett skede så går det inte att skriva. Jag
måste hitta en slags distans.
Hur pass nära sanningen ligger
berättelserna på skivan? Har du till exempel haft anorexia i
familjen/släkten?
-Utan att gå in på några personer så kan jag säga att jag har
sett den sjukdomen på nära håll. Sedan ska man inte glömma bort
att anorexi är liksom alkoholism en missbrukssjukdom. Det finns
därför stora känslomässiga likheter och logiskt sett stor
förståelse.
Du är själv helt öppen med ditt
förflutna som missbrukare. Skulle du kunna beskriva hur ditt liv
såg ut på den tiden och hur du lyckades betvinga demonerna?
- Ja, mitt liv under den tiden var en riktig misär. Mot slutet
så hade jag faktiskt ingenstans att bo. Det var verkligen
helvetet på jorden. Jag kan fortfarande komma ihåg min skräck
över min maktlöshet. Samtidigt så ska man tacka Fan för
skjutsen. Kris och utveckling, eller vad säger man? Men idag så
har jag varit straight i 23 år
J
Hur har den sortens liv påverkat
Tomas Bodin av idag?
- Jag har använt mycket
tid och energi för att försöka förstå mig själv. Jag har nog
samtidigt lärt mig att känslomässigt känna igen folk på ”glid”.
Mina antenner är i det avseendet väldigt väl utvecklade. Oftast
så behöver människor inte förklara så mycket. Det är som om jag
utvecklade en sorts intuition som jag inte hade tidigare.
Pappan som inte kommer hem i "Daddy's
Coming Home" - är det du?
- Kanske det….men många killar jag har snackat med känner väl
igen sig. Det här är nog en väldigt ”killig” text. Om man ska
tro dagstidningarna och diverse rapporter så är otrohet ett
stort problem överallt. Tyvärr när det sker så är det alltid
barnen som kommer i kläm.
Även musikaliskt är det en ganska
rättfram, lättlyssnad rock/popplatta. Hur kommer det sig att du
i viss mån lämnat det bombastiska tilltalet från "I Am"? Och vad
ligger till grund för den stil ni kör på "You Are"?
- Alltså, jag kan inte
göra samma musik om igen. Jag älskar BRA MUSIK som kan vara
enklare. Jag har en hel del musik hemma som spänner mellan ABBA
till Art Zoyd. Jag diggar väl inte allt som till exempel ABBA
har gjort, men nog finns det en massa geniala melodier där!
(Just nu lyssnar jag på Al Di Meola ”Casino”
J )
Jag hör mycket ELO i stämsången.
- Jag ÄLSKAR ELO. Deras
platta ”A New World Record” är så otroligt bra! Jag konstaterade
att deras körer (liksom Queen) verkligen lyfter musiken. Så
varför inte använda sig av denna idé? Därför la jag mycket krut
på körläggningen.
Instrumentalpartiet i "Private
Skies" verkar en liten smula inspirerat av Genesis "Cinema
Show"...
- Ja, så till vida att
det är samma groove. Melodiskt/harmoniskt så tycker jag nog att
det är helt annorlunda. Fast jag ska villigt erkänna att "Cinema
Show" tillhör livets goda, som man gärna lyssnar mycket på mer
än en gång!
Två av låtarna är enligt
undertecknad väldigt Flower Kings-lika, nämligen "Poor Lucille"
och "Silicone Bimbo Run". Funderade du till att börja med på att
ge dem till huvudarbetsgivaren?
- Nej, låtarna skrevs för den här plattan. Angående
huvudarbetsgivaren… tyvärr så verkar det som om Roine inte
tycker om "YOU ARE". Han tycker fortfarande att min bästa platta
är ”An Ordinary Night…” Han kanske skulle ha refuserat
materialet om det hade kandiderat till en TFK-platta.
Några ord om musikerna, till att
börja med Joakim Marsh, som blivit en sorts parhäst till dig.
Hur skulle du vilja beskriva Jocke som musiker och ert samspel?
- Jocke är i huvudsak
en hårdrockare MEN….man glömmer lätt bort att han
faktiskt spelar kalasbra fusion à la Jeff Beck. Jag älskar hans
energi. Dessutom är han fantastisk i studion. Det går så lätt
att jobba med honom.
Även trumslagaren Marcus
Liljequist hänger med från "I Am". Hur kommer det sig att du och
han funkar så bra ihop? Hade du önskat att han blivit kvar i
Flower Kings?
- Ja, Mackan är inte
bara en sån skön snubbe, han är dessutom en fantastisk
trumspelare. Personligen anser jag att vi hade något stor på
gång runt "Paradox Hotel"-turnén. TFK kändes som en bra unit. Vi
funkade bra live, vilket jag tycker man ser väldigt tydligt på
DVD:n från Tilburg i Holland. Man ska veta att den DVD:n
innehåller väldigt få reparationer. Den är mer ett kvitto på hur
vi verkligen lät under den tiden.
Och så Michael Stolt. Hur kom du
att tänka på denne ex-blomma?
- Ja, Michael bara dök
upp i mitt huvud som en tänkbart alternativ på sång. Jag hade
testat ett antal sångare och kände mig till slut lätt desperat.
Sedan pratade Micke och jag om basspelet och vi beslutade oss
för att testa Micke på ett par spår. Man ska veta det att Micke
är en fenomenal bassist. Hans groove är tungt och alltid väldigt
svängigt.
Vad har han gjort sedan avhoppet
från Flower Kings?
- Ja det var väl kanske inte ett avhopp…. Han har arbetat med
olika saker. Bland annat har han jobbat som artistbokare på
Gröna Lund. Det var faktiskt hans förtjänst att TFK kunde spela
där. Vill minnas att han tog dit John Wetton också…. Nu så
jobbar han på EBS som exportchef. EBS tillverkar fantastiska
basförstäkare!
Kommer han att ruska liv i sitt
gamla band Desperados nån gång?
- Jag är nog inte
mannen att svara på sådana spekulationer
J Jag antar att det kan
bli svårt, rent tidsmässigt att få ihop allas påsar.
Var det inte lite kommersiellt
korkat att ge ut skivan under det helt okända namnet Eggs &
Dogs, då ju ditt eget namn är såpass inarbetat bland
progrockfansen?
- Kan kanske stämma, men å andra sida sidan så ville jag
verkligen markera en ny inriktning. Jag kan fortsätta att ge ut
min mera obskyra ådra i mitt eget namn.
Måste förresten berömma de
utsökta omslagsillustrationerna. Vad kan du berätta om dem och
deras upphovskvinna?
- Mmmmm
J Stina
Wollter, den genialiska konstnärinnan! Hennes idéer är alltid så
överraskande bra! Sedan blev jag helt stum när jag förstod
vilken teknik hon använt för att ta fram cover art-bilden. Från
början så var allt en svart ruta. Med hjälp av en vass ”kniv”
har hon sedan skrapat fram alla vita områden!!!!! Vi har för
övrigt bytt tjänster. Jag ska hjälpa henne med en
musikinspelning längre fram.
"He/She/It Is" - vad kommer den
att handla om? Människor du inte känner?
- Ja, grundidén är nog
att den skivan ska handla om kärleken mellan människor. Kärleken
kan ju vara väldigt olika och ibland så blandar man ihop kärlek
med andra saker. Ett par texter är redan klara. En handlar om en
lesbisk flicka som växer upp i ett förnekande, kronreligöst hem.
Den andra texten handlar om en hustrumisshandlare och och dennes
familj.
Vad gör du i övrigt nu när FK är
lagt på is? Teaterjobb? Film?
- Mja….jo håller
faktiskt på med en så kallad showreel för film producenter. Men
jag jobbar också som musiklärare. Det är ett vikariat fram till
april.
www.myspace.com/eggsanddogs
http://tomasbodin.se
Daniel Reichberg
|
