|
Hur mår Fish 2013?
Mycket stressad. Nyligen turnerade jag en del men det var bara
gig, inget album att tänka på. Det är så mycket logistik att
tänka på nu. Som att leda en militär operation. Och så har inte
de luxe utgåvan hunnit komma heller. Den som ska säljas in hos
musikjournalister och annat. Så just nu har vi inget att sälja.
Mycket frustrerande. Sedan har vi allt annat att organisera:
t-shirts, repningar, få till promotionteams i olika länder etc.
Så vi är ett litet gäng här som sköter allt.
Så du håller i allt här?
Javisst. Alltihop finns här. Och det gäller att få ut allt i tid
så grejorna finns t ex i Göteborg eller Stockholm när vi kommer
dit. Detta är verkligen att vara independent. Vi har ingen
egentlig personal utan betalar lite folk när vi behöver dem.
Sedan är jobbet slut och de får gå hem. Och man kan inte planera
exakt när man behöver dem igen. Men fans i olika länder har
hjälpt till med att hålla intresset vid liv. Det är jag mycket
tacksam för.
Hur fungerar själva skrivprocessen? Du skriver ju texter. Aldrig
musik?
Nej, jag har melodin i huvudet. Kanske nynnar ihop med
gitarristen eller nåt men jag spelar inget instrument. I övrigt
är det svårt att svara på. Det är olika för varje låt. Ibland
kommer det bara till en, ibland får man verkligen sitta och
jobba fram det. Går egentligen inte att förklara. Just med "High
Wood" ( låtsviten om första världskriget från senaste plattan.
min anmärkning) var det riktigt svårt. Inte bara för att det är
en svit som hänger ihop utan det var ett ämne som krävde mycket
respekt. Det har varit det tuffaste albumet textmässigt. Jag har
verkligen tagit mig tid. "Researchat" och kollat upp detaljer.
Inget lämnades åt slumpen. Mycket är insamlat under resor.
Anteckningar från Vietnam, Costa Rica och andra delar av
världen. Sedan har jag suttit och läst igenom allt och plockat
nedtecknade idéer här och var. Efter det har jag suttit med
grabbarna och jammat fram det till låtar.
Har du aldrig testat att skriva något annat? Poesi, romaner
eller noveller?
Jag har velat göra det men aldrig haft tiden. Kanske inom några
år. Vi får se vad som händer.
(Hemma hos Fish)
Dina texter är väldigt målande. Man ser saker framför sig när
man lyssnar på t ex Raingods-sviten.
Det är så jag ser det. Låtarna är filmer i lyssnarens huvud.
Kanske särskilt på min senaste platta. Den liksom suger in dig i
sin värld. Jag upplever det t.o.m. utmattande att lyssna på den
själv. Visst, den går att ha på som bakgrundsmusik. Men dyk ner
i den och lyssna på produktionen och arrangemangen. Det är en
gedigen skiva. Många gör inte skivor så längre. Ofta har man en
färdig takt. Klipper och klistrar vid datorn. Sen lägger man på
sången. Det är inte låtskapande enligt mig.
På riktigt Old School vis med andra ord?
Ja det här är ett väldigt 70-talsaktigt album. 70-talets
tankesätt gjort som en modern 2013 års produktion.
Kanske en dum fråga men vad skulle du gjort om du inte var
musiker? Skådespelat? Skrivit?
Skrivit tror jag. Kan inte säga att jag direkt ångrar nåt i
livet. Men det skulle möjligen vara att jag inte hoppade på
skådespelartåget. Nu menar jag runt mitten av 80-talet när man
fortfarande var ett namn.
Men du hade några roller.
Jo det var några stycken men inget som jag brann för. Det var
svårt att hinna med samtidigt med musiken. Så det blev aldrig
nåt seriöst. För 10 år sen hade det varit kul med nån
actionroll. Men nu vid 55? Nej nej. Då skulle man väl få ha en
stuntinhoppare i varenda scen haha.
Däremot skriva manus hade varit kul. Jag skulle även vilja
regissera. När jag var 20 drömde jag om att bli den stora
rockstjärnan. Nu drömmer jag om såna här filmgrejer. Fast kan
kan ju inget om det egentligen. Vi får väl se.
Då kommer vi in lite på min nästa fråga. Om jag mötte en
femtonårig Derek William Dick och talade om att han skulle bli
rocksångare..?
...så skulle han aldrig trott det. Aldrig! Alltihop är bara en
kedja av tillfälligheter egentligen.
Antar att det är så det brukar vara.
Ja. Jag säger inte att jag inte älskar det här. För det gör jag.
Och jag tycker det är skönt att vara den här typen av artist.
Att inte alltid ha pressen att synas i den och den tidningen.
Och att slippa den där kändisprylen, för den tycker jag inte om.
När jag kommer hem är jag en mycket privat person. Den moderna
kändiskulten är vidrig. Det här med att gå på fester och
premiärer. Tror inte det.
(Hemma hos Fish)
Musikindustrin...
Vet inte haha.
Men hur är situationen för en musiker idag jämfört med t ex
Marillion-eran på 80-talet?
Tja det är mindre pengar. Piratnedladdningar gör väldigt mycket
skada. Det gör det tuffare och därför jobbar jag som jag gör nu.
Man måste verkligen maximera verksamheten. Steve ( bassisten)
och jag pratade om just det häromdagen. Jag menar förr, då
gjorde man sin grej i studion. Bolagsfolket lyssnade och gjorde
klartecken. Sen var det inte mer med det. Lite senare så fanns
en 12 tummare vinyl klar. Sen rullade allt bara på. Nån ringde
och sa att här är din promotionturné. Flyg hit, prata i TV här
osv.
Nu är det helt annorlunda. Först ska man få pengar till
projektet. Musiker som ska ha lön. Och medan man skriver finns
ju ingen inkomst. Då är pengarna från nätbeställningar och
merchandise nödvändiga. Sen ska plattan tryckas. T-shirts och
annat ska planeras. Man jobbar med promotion på olika sätt. Tack
och lov har jag hållit mig flytande. Har aldrig varit i den
situationen att nu måste jag göra en platta för pengarnas skull.
Det är ändå 6 år sedan "13:th Star" kom. Men turnerande och Fish
Heads ( fanklubben) har hållit mig vid liv. Inte bara
pengamässigt utan kanske ännu mer på ett spirituellt sätt. Sedan
är det viktigt med förpackningen. Många av mina fans är uppfödda
med skivor. De tycker fortfarande om att hålla en snygg och
riktig skiva i handen. Att verkligen hålla i nåt och läsa nåt.
De är inte en del av nedladdningsgenerationen.
Nej de flesta är nog skivnördar precis som jag. Om du får säga
en låt du önskar att du skrivit..?
(kort funderande) "Sunshine On Leith" med The Proclaimers.
Lite speciell för den spelas på Hibs matcher. ( Hibs= laget
Hibnerian från Edinburgh).
Ja vi hörde den på puben igår.
Eftersom jag är en Hibs supporter betyder den mycket för mig. Vi
har den som en fotbollklubbssång. En mycket sorglig sång som
tyvärr passar bra nu.
Får beklaga Skottlands match igår.
( de förlorade dagen innan intervjun mot Belgien).
Tja men vi blir bättre. Fast Belgien var grymma. Man undrar ju
var i helsicke det laget kom ifrån! För tre år sen var de total
skit! Och nu är de ett grymt lag. Så unga också. De kommer bara
bli bättre och bättre...fast det kommer Skottland också.
Vi var på en irländsk pub och såg Sverige slå Irland. Det var
kul.
OK. Jag minns när Malmö slog Hibs. Värsta förlusten någonsin.
9-0! För jävligt. Jag såg dem även mötas när jag var tonåring.
Då slog vi dem med 6-0. Så 9-0 var inte bra...
Du skulle sett irländarna i baren efter förlusten mot oss igår.
(skratt)
Nå tillbaka till musiken. Vad lyssnar du på idag. Och vad tycker
du om dagens progressive musik?
(Fish suckar och utbrister "oh fuck...")
Öh?
Jag lyssnar knappt på musik. Kollar mest på dvd. Filmer. När jag
slappar blir det mest sånt. Inte musik.
Det är klart, du håller ju på med musik hela dagarna...
Ja sista tiden har senaste plattan gått varm här. Håller på att
lyssna på mixningar varje dag. Efter det vill man ha nåt annat.
Så det blir som sagt mycket film. Vi sitter och kollar varje
kväll.
En bra anledning att komma och se showen i Göteborg? Sälj in
showen!
Jag avskyr att sälja in en show. Men OK, det kommer bli en bra
kväll. Vi har ett fantastiskt band. Jag menar Robin Boult har
verkligen trätt fram sedan Frankie slutade. Vi körde ju en vända
med de nya låtarna i maj. Men när jag ser dem på dvd idag så
känns de lite som demos. Nu blir det ännu mer på riktigt med
plattan i ryggen. Visserligen lite förinspelade slingor men det
mesta försöker vi göra på riktigt så att säga.
Kör ni mycket från "Feast.."?
Ja det blir en del. Men det är viktigt att fansen hunnit
beställa plattan eller kan köpa den på plats. I Storbritannien
hinner lyxutgåvan komma ut också. Och en del undrar varför jag
inte skickar ut plattan till affärer. Men det är ganska få som
köper sånt i affärer idag. Man beställer på nätet. Så varför
inte? Sedan promotar vi genom intervjuer. Du är här från Sverige
nu. Framöver ska jag träffa folk från Norge och så vidare. Men
först Nederländerna och Tyskland. Man får tugga sig fram och
erövra bit för bit. Som att leda en armé och hålla i logistiken.
Vi behöver t-shirts här, album där o.s.v. Så det är mycket att
tänka på. Men jag tycker om det. Och det är så mycket lättare
när det handlar om en skiva som man är så nöjd med. Jag visste
att detta var en grym skiva för flera månader sen, med bra låtar
och produktion.
Annars kan man tänka att man skulle velat ändra det och det. Här
finns absolut inget jag vill ändra på. Och skulle jag sluta i
musikvärlden så skulle jag vara nöjd att sluta med denna
plattan. Det är lite som när jag slutade på topp i Marillion med
"Clutching At Straws".
(Hemma hos Fish)
tillägg 1 till intervjun:
Under första frågan var Fish frustrerad över att lyxutgåvan av "Feast..."
ännu inte kommit ut. Han förklarade detta för mig i bilen på väg
till hans hem och intervjun. Den sedvanliga huskonstnären Mark
Wilkinson ( och även hans fru Julie) hade gjort ett gediget jobb
med bilder till lyxversionen. Sedan hade Fish fått en deal med
ett ( om jag minns rätt) tjeckiskt tryckeri. Avtalet bestod i
att de skulle vara klara inom ett visst antal veckor. Och då
hade Fish ändå lagt på en vecka för att ha marginal. Det visade
sig bli klart långt senare. När så Mark skulle godkänna
resultatet var katastrofen ett faktum. Det glansiga pappret som
utlovats ( och givetvis betalats för) var utbytt mot ett mycket
billigare. Dessutom hade färgen delat upp sig så ena sidan av
bilderna var rödfärgade etc.
Mark kunde förstås inte acceptera produkten med följden att
denna mycket arbeta utgåva, med bl.a. en 100-sidig bok, inte
skulle bli klar innan turnéstarten. Inte heller kunde den
skickas ut till fansen i utlovad tid. En upprörd Fish lyckades
till slut få en deal med ett annat tryckeri och lyxutgåvan är nu
äntligen på gång.
Firman som klantade till det lär snart ha en stämning över sig.
tillägg 2 till intervjun:
Plattan är bland det bästa han gjort. Kan bara beställas på Fish
Heads Club´s sida samt vid konserterna. (Lätt att googla sig
till).
Recension på den kommer snart.
Han besöker Göteborg på Trägårn lördagen den 28 september.
Biljetter finns att köpa på de vanliga ställena, bl.a. Bengans.
Text och foto!
Dennis Jacobsson
|
