Judas Priest-hubotarna Primal Fear är tillbaka med ännu en ny platta och de bär med sig Heavy Metal-fanan mer än någonsin. Lyssna bara på titellåten ”..we run with the devil…we delivering the black” och inledande King for a day. Road to asylum är även den ett stycke kompromisslös hård metall. De mer episka numren When death comes knocking och One night in december visar på variation och musikalitet. Ändå är det något som fattas. Jag lyssnar och lyssnar och det jag hör är inte dåligt. Ändå blir jag inte så berörd som jag borde bli. Ralf Scheepers har den vokala rangen till sådan här musik men varför låter han så själlös? Det låter inte som att de har roligt eller ens gillar sin egen musik. Är det bara business as usual som gäller nu? Då äntligen händer det något. I den allra sista låten Inseminoid vaknar hela bandet till liv och levererar som aldrig förr. Låten glöder. Ralf glöder. Bandet glöder. Känslan finns där. De låter angelägna. Jag blir äntligen berörd.
Efter det lyssnar jag på skivan med nya öron och kan rekommendera följande låtordning: 10 – 6 – 7 – 9 – 8 – 5 – 1 – 4 – 3 – 2. Där har ni en bra och variationsrik modern metal-platta. Jag gör bot och rengöring.
Primal Fear – Delivering the Black
Frontiers Records
- King For A Day
- Rebel Faction
- When Death Comes Knocking
- Alive & On Fire
- Delivering The Black
- Road To Asylum
- One Night In December
- Never Pray For Justice
- Born With A Broken Heart
- Inseminoid
Betyg: 7 / 10
Peter Dahlberg