Tyska Toxic Smile fortsätter med sin vägvinnande progressiva stil med inslag av metal, fusion och neoprog. Föregångaren I’m Your Saviour från 2011 var framför allt en melodiös urladdning som riktade sig till vänner av Dream Theater, Unitopia och Pendragon. 7, namnet till trots Toxic Smiles fjärde fullängdare, är även den melodistark men skruvar till de tekniska partierna något hårdare.
Sångaren Larry B är gruppens omedelbara fokus. Hans lätt raspiga men ändå avspända sång för tankarna till Peter Gabriel. Den andra vitala delen är den jazzskolade keyboardisten tillika saxofonisten Marek Arnold vars malström av klaviaturer sköljer genom varje stycke med utsökt variationsrikedom. Lägg till en rytmsektion som håller högsta fusionklass och en smakfullt spelande gitarrist så har du en grupp med kolossal potential.
Låtstandarden är hög men ett par onödigt svårsmälta nummer gör 7 något svagare än föregångaren. Till exempel får Needless helt annan atmosfär på grund av att gitarristen Uwe Reinholz sjunger. Men godbitar saknas inte. Öppningsspåret From Inside Out är förhållandevis rak men ändå teknisk hårdrock med eleganta växlingar mellan olika keyboardljud. Barefooted Man har också en tydlig grundstruktur med en snygg refräng innan ett tekniskt segment tar vid. Love Without Creation byggs upp via en ödesmättad saxofonslinga till en jazzigt gungande halvballad. Rayless Sun är mer offensiv och har flera infallsvinklar utan att tappa huvudtemat.
Toxic Smile är alltjämt ett starkt kort i progvärlden tack vare sin uppfinningsrikedom och melodistyrka. De är lagom oförutsägbara och får genom ett grymt läckert musicerande låtarna att bli intressanta.
Toxic Smile – 7
Progressive Promotion
- From inside out
- Barefooted man
- Needless
- Love without creation
- Rayless sun
- King of nowhere
- Afterglow
Betyg: 7/10
Jukka Paananen