När Adrian Vandenberg klev av rock’n’roll-tåget efter Whitesnaketurnén The Last Hurrah 1998 kunde han blicka tillbaka på en 20 år lång karriär som en av Hollands internationellt sett mest kända rockgitarrister: Debuten med Teaser 1978, de tre Vandenbergalbumen under första halvan av 80-talet, medlemskapet i Whitesnake 1986-1991, Manic Eden 1994 och sedan Whitesnake igen 1994-1998. Nu återvänder holländaren med gruppen och albumet Vandenberg’s Moonkings; rivig rock’n’roll, bluesiga riff och pulserande sväng.
Lust and lies, Close to you och Good thing är en gyllene starttrojka där pang på rödbetan, vi har inget att förlora-mentaliteten gör att alla classic rock-referenser stannar i bakgrunden. Feel it och Leave this town är inte lika intensiva som inledningsspåren men inte mindre medryckande för det. Whitesnake och Led Zeppelins influenser återkommer i One step behind och Leeches medan Nothing touches piskar upp AC/DC-gnistor. De bagateller som förekommer tjänstgör som andningspauser mellan höjdarspåren, det är bara den överproducerade balladen Breathing som faller utanför ramen.
Vandenbergs gitarrspel är mångsidigt och alltid ett verktyg för att förmedla ett musikaliskt budskap. Whitesnakecovern Sailing ships ger därför skivan en avrundning som stämmer till eftertanke: Tänk om Vandenberg hade kunnat fullfölja sitt arbete med Whitesnakeskivan Slip of the tongue (1989), som gitarrekvilibristen Steve Vai spelade in i holländarens skadefrånvaro. Hur intressant hade inte det varit? Och hur länge dröjer det innan Coverdale och Vandenberg jobbar ihop igen?
Vandenberg’s Moonkings – Vandenberg’s Moonkings
Mascot Label Group
- Lust and lies
- Close to you
- Good thing
- Breathing
- Steal away
- Line of fire
- Out of reach
- Feel it
- Leave this town
- One step behind
- Leeches
- Nothing touches
- Sailing ships
Betyg: 7 / 10
Jukka Paananen