Platta nummer fem från australienska Voyager. Kanske själva titeln skvallrar om detta. De bjuder på progressiv metal med fasta låtstrukturer. Med det menar jag att de inte flippar ut nämnvärt i låtarna utan håller sig på huvudspåret, däremot tar det ett tag innan man ser ljuset. Tänk de gamla 3D-bilderna man skulle stirra på en stund innan man såg något. Lite samma sak är det med Voyager. Man får lyssna ett flertal gånger innan guldkornen tar sin form. Framförallt fastnar jag för inledande Hyperventilating och nästföljande Breaking down. Även avslutande Seasons of age är bra och likaså den pianoklingande The summer always comes again. På minuskontot hamnar det ibland lite trista gitarrljudet och att en del låtar är lite tråkiga helt enkelt.
För att gilla detta måste man tycka om de moderna stötiga gitarriffen som inte har något groove eller sväng. Sådant upplevs inte på denna skiva. Det är sångarens sångharmonier som svarar för de melodier som finns på skivan. Här vill jag ge lite beröm till sångaren som är mycket bra. En del liknar honom vid Simon Le Bon (Duran Duran). Själv tycker jag han låter mer som sångaren i It Bites från skivan 1988. Får många vibbar därifrån. Hur som helst en hyfsad platta där åtminstone fyra låtar överlever. Klart godkänt.
Videolänk
Voyager – V
Sensory Records
1. Hyperventilating
2. Breaking Down
3. A Beautiful Mistake
4. Fortune Favours Our Blind
5. You, The Shallow
6. Embrace The Limitless
7. Orpheus
8. Domination Game
9. Peacekeeper
10. It’s A Wonder
11. The Morning Light
12. The Summer Always Comes Again
13. Seasons of Age
6 / 10
Peter Dahlberg