-
A Secret River – Colours of solitude
Som sagt, ibland dyker det upp ruskigt bra ny musik bara så där utan att man behöver anstränga sig det minsta. Så var fallet när jag kom i kontakt med Eksjöbandet A Secret River då bandet hörde av sig och ville komma och lira på MX-Rockbar i Alingsås. A Secret River bildades för ett antal år sedan av de två utflyttade Göteborgarna Andreas Ålöv (sång, bas, gitarr, keyboards) och John Bergstrand (trummor, percussion), och har efterhand kompletterat sättningen med Mikael Grafström (gitarr) och Björn Sandberg (keyboards). Bandet släppte 2012 en första trespårs-ep som vid detta tillfälle recenserade på denna site och fick ett helt ok mottagande. Själv föll jag fullständigt pladask för detta sköna band, och jag blir mer såld för varje gång jag lyssnar på första fullängdsplattan Colours of solitude.
A Secret River lirar en ganska lugn, finstämd och mycket välspelad progressive som ibland för tankarna till band som: Moon Safari, Anathema och Blackfield men detta utan på något sätt försöka kopiera. Bandet har en otrolig känsla för melodier och arrangemang och musikaliskt sammanhang vilket gör att samtliga spår håller extremt hög kvalitet. Om man gillar prog som inte nödvändigtvis måste vara så invecklad och tillkrånglad utan snarare bygger på riktigt bra låtar med stor variation, intensitet och dynamik är A Secret River bandet för dig.
På den förut nämnda ep:n ingick bland andra spåret Blinding light, som bara den faktiskt är värd inköpspriset av Colours of solitude. Här snackar vi om grymt läckra arrangemang, vacker stämsång och ibland lite udda och oväntade harmonier. Sångaren Andreas Ålöv har en ganska så ”liten” och inte fullt så kraftfull stämma, men den innefattar ändå en mycket stor dos känsla, dynamik och inlevelse vilket med råge överväger. I No way to say goodbye återfinns samtliga nyss nämnda ingredienser men också en stor dos av jazzig lekfullhet och experimentlusta som lyfter låten ännu mer.
I det instrumentala titelspåret Colours of solitude hittar du spår av svensk folkmusik som för tankarna till Merit Hemmingson eller Kaipas tidigaste alster. Överlag är samtliga spår på plattan ytterst välspelade och samtliga musiker visar tydligt att man är skickliga instrumentalister som vet att anpassa sitt spel till vad varje låt kräver. Jag tror faktiskt att det är just detta som i mina öron gör A Secret River till ett så bra och intressant band och Colours of solitude till en så fantastiskt bra platta. De har haft vett att fokusera på bra låtar, snygga arrangemang och harmonier, dessutom kryddat med riktigt bra instrumentala insatser och texter som väl matchar det musikaliska. Emellanåt blixtrar bandet till och en annan intensitet och tyngd infinner sig, men det är ändå det lugnare och mer finstämda tonspråket som är den gemensamma nämnaren. Plattan har redan snurrat otaliga gånger i spelaren och jag hittar hela tiden nya små klurigheter i arrangemang och melodier som gör att jag bara vill höra mer och mer och mer…. och givetvis vill jag att de ska komma och lira i Alingsås. Snart!
A Secret River – Colours of solitude
Bergstrands Beat
1. Blinding light
2. No way to say goodbye
3. Starbomb
4. Colours of solitude
5. Are you coming with me
6. A place to start
7. Passing grace
8. On the line
Betyg 8,5 / 10
Staffan Vässmar