Ten är en sån där grupp som kanske skulle låta hårdare om inte Gary Hughes hade lagt sin sövande…förlåt, lugnande stämma över det hela. Produktionen, också signerad Gary Hughes, är inlindad i kilovis med bomull. Låtarna, även de signerade Gary Hughes, är av det lite halv-episka slaget och åt det melodiska hållet. Bandet har tre gitarrister utöver Gary men tack vare den mjuka produktionen är det ingen gitarr-orgie vi får oss till livs här.
Gitarrerna vävs snyggt ihop med keyborden och spåren låter ungefär som på tidigare skivor. Ett utropstecken vill jag ge för låten Gioco D´amore där Gary visar ett mer varierat sätt att sjunga på. Mycket välkommet! Många kommer säkert att säga att det låter som en italiensk schlager. Det gör det väl också kan jag säga. Men ni som gillat gruppen sedan tidigare har nog märkt att Gary ofta har lite schlager-vibbar i sina låtar. Jag gillar hur som helst denna låt! Gillar även Albion born som Blind Guardian även skulle kunna ha gjort, fast lite hårdare då förstås!
Annars inga större överraskningar på detta elfte studioalbum. Inte lika bra som Stormwarning (2011) men helt i klass med förra skivan Heresy and Creed (2012).
Skivans titel Albion är för övrigt ett urgammalt namn på Storbritannien (inklusive Skottland). Kanske Garys sätt att ta ställning i den stora frågan om Skottland skulle vara självständiga eller inte tidigare i höst.
Ten – Albion
Rocktopia/Cargo Records
1.Alone In The Dark Tonight – 4:25
2.Battlefield – 5:00
3.It’s Alive – 5:02
4.Albion Born – 5:24
5.Sometimes Love Takes The Long Way Home – 5:14
6.A Smuggler’s Tale – 5:57
7.It Ends This Day – 5:37
8.Die For Me – 7:28
9.Gioco D’Amore – 4:59
10.Wild Horses – 5:55
Betyg: 6 / 10
Peter Dahlberg