Alien för mig är egentligen bara hitlåten Only one woman från 1988. Nu har jag lärt mig att ingen mindre än Graham Bonnet hade en hit med den låten också redan 1968. Låten i sig är skriven av de välkända bröderna Gibb eller Bee Gees. Men det var då och nu är nu. Eternity blir Aliens första riktiga skivsläpp sedan återföreningen 2010 av bandets samtliga originalmedlemmar. De släppte förra året en remastrad version skivan från 1988 för att testa intresset antar jag. Tydligen var det tillräckligt stort för att göra denna skiva.
Det som slår mig först när jag lyssnar på skivan är den snygga produktionen. Mycket bra och luftigt ljud där alla kommer till sin rätt utan att någon tar över på något sätt. Tyvärr hittar jag ingen info vem som producerat skivan. Musiken är fortfarande AOR av den lite softare sorten och då menar jag inte att de kör ballader för hela slanten, även om det finns sådana såklart. Jag gillar framförallt What goes up som med sitt lilla synth-stick fastnar. Wildheart är en annan godbit som skulle kunnat vara något av Steve Perry. Favoriten är dock Burning heart med sina sköna basgångar i början som liksom hörs på distans. Refrängen är väl okej men framförallt musikaliskt en väldigt skön låt. Gillar även den suggestiva stämningen. Love will lead me home är väl den låt som annars har mest radiochans. Låter väldigt Last Autumn´s Dream och liknande. Inledande In love we trust är också en okej låt som sätter stämpel på skivan direkt.
Svårt att säga om denna blir en av mina favoritskivor detta år men den är välgjord som få i sin genre. Något annat går inte att säga. Genomgående bra med några toppar som sticker ut.
Favoritspår: Burning heart, Wildheart , What goes up och In love we trust.
Alien – Eternity
AOR Heaven
- In Love We Trust
- Unbroken
- Love Will Lead Me Home
- I Believe
- Summer Of Love
- What Goes Up
- I’m A Fighter
- Wildheart
- Liar, Liar
- Look At Us Now
- Burning Heart
- In Truth
Betyg: 7 / 10
Peter Dahlberg