Pineapple Thief startades 1999 av Bruce Soord och de har sedan dess levererat en lång rad plattor varav flera av dem har blivit recenserade här på Artrock.se. Bandet har sakta men säkert stigit i popularitet och Bruce Soord har också på sistone gett sig in i en del andra projekt varav det mest kända kanske är samarbetet med Jonas Renkse (med gemensamma plattan ”Wisdom of Crowds”) och Katatonia.
Den nya plattan ”Magnolia” (med ett magnifikt omslag signerat den franske konstnären Patrick Gonzales) innehåller 12 korta låtar som på sätt och vis markerar en sorts återtåg från den mer typiska progressiva rocken med långa låtar som vi har hört mer av i tidigare alster. Bruce säger att han på denna platta velat koncentrera sig på att skriva bra sånger och därmed kan man säga att han istället närmar sig lite mer populär rock i stil med det som exempelvis Muse levererar.
Alltså, betyder det att vi progfans skall behöva bli besvikna? Tja, jag lutar i alla fall åt detta håll. Sångerna på den här plattan håller inte tillräckligt kvalitet för att lyckas fånga mig trots en och annan låt med bra känsla (t ex titellåten och ”Don’t tell me”). Faktum är att jag har haft lite svårt att ta till mig även tidigare plattor så det här kändes till slut rätt så bekant. Kan inte komma ifrån känslan av att Pineapple Thief försöker vara en sorts Porcupine Tree Light – de har ju till och med lagt beslag på samma initialer – mer eller mindre medvetet. Bruce Soord sjunger bra, ingen tvekan om det (även om man märker en anings Steven Wilson-komplex), men som låtskrivare tycker jag inte han har lyckats särskilt bra denna gång. Det är godkänt men inte mer.
The Pineapple Thief – Magnolia
KScope
- Simple As That (04:01)
- Alone at Sea (05:21)
- Don’t Tell Me (03:35)
- Magnolia (03:47)
- Seasons Past (04:14)
- Coming Home (03:06)
- The One You Left to Die (04:19)
- Breathe (02:35)
- From Me (04:31)
- Sense of Fear (04:31)
- A Loneliness (03:22)
- Bond (04:31)
Betyg: 6 / 10
Karl-Göran Karlsson
Inte direkt deras starkaste platta men deras arenarockporcupinetree-musik är inte helt ute och cyklar.
Ja, det här var ingen recension utan en försök att jämföra två olika band…