KGs årsbästalista 2015
15 bästa albumen
- Steven Wilson: ”Hand. Cannot. Erase.” Efter att i princip ha satt Stevens samtliga soloplattor på sistone som årets bästa platta (t ex 2011 och 2013) så funderade jag länge på om jag verkligen skulle göra det igen. Men – nej, det går inte att komma ifrån att detta senaste verk är helt fenomenalt och förmodligen den bästa tematiska platta han gjort. Att tonsätta och skildra ett så sorgligt livsöde som Steven gör på denna platta är helt makalöst. Flera av låtarna är så smärtsamt vackra att man får tårar i ögonen. Lyssna exempelvis på “Transience” eller se de fantastiska videorna med låtarna ”Perfect Life” och ”Routine”. Samtidigt är flera av låtarna fulla av kraft och tyngd. En värdig vinnare 2015!
- Not a Good Sign: “From a Distance” Men vad är nu detta? Hur kan han sätta detta italienska band som nästan ingen känner till som nummer 2? Jo, just därför att de förtjänar det! En underbar platta som bör tilltala alla fans av King Crimson, Genesis, Änglagård och Anekdoten. En platta som tål hur många lyssningar som helst.
- Citizen Cain’s Stewart Bell: “The Antechamber of Being” Underbart! En jättelång progstory som i princip fyller hela den 73 minuter långa skivan med en enda låt! Innehåller influenser från i princip hela skalan av ny och gammal Progressive Rock. Flera strålande vokalister med Simone Rosetti (The Watch) och Arjen Lucassen (Ayreon) i huvudrollerna. Från harmoniskt och sprött till intensivt kakafoniskt med mycket anarki och kaos. Plattans avslutning i låten ”Full circle” är en makalös låt med en intensiv duell mellan de båda sångarna i mitten av låten. Skivan är egentligen från 2014 men det tog tid att överhuvudtaget hitta den och att sen också kunna ta till sig detta mästerverk. Det lär faktiskt bli en fortsättning och den tänker jag inte missa.
- Mystery: “Delusion Rain” Mystery från Kanada har funnits ett tag och levererat många jättefina låtar med inspiration från bl a Yes och Pink Floyd. Den senaste plattan fortsätter på detta spår och trots byte av sångare går bandet från klarhet till klarhet. Det här är en platta för dig som gillar sköna harmonier (här finns massor av 12-strängat!) men även rejäl tyngd i gitarrer och komp.
- Anekdoten: “Until All The Ghosts are Gone” Efter lång väntan levererar Anekdoten igen. Och vilken härlig comeback! Lika bra som någonsin.
- Lonely Robot: “Please Come Home” John Mitchell (från It Bites, Kino, Frost, Arena) lanserade sitt sidoprojekt Lonely Robot detta år. Debutplattan är en sensationellt bra platta från en mycket kompetent musiker och sångare. Har snurrat flitigt på skivtallriken i år.
- Gazpacho: “Molok” Jag har genom åren varit mycket svag för detta fenomenala norska band och de har fått ett antal topp-placeringar (bl a med förra plattan ”Demon” från 2014). Nya plattan är inte riktigt uppe i samma klass men bandet gör så sagolikt vacker musik att det ändå slår det mesta inom genren.
- Riverside: “Love, Fear and the Time Machine” Mariusz Duda med Riverside och sidoprojektet Lunatic Soul har stadigt parkerat nära toppen av min lista de senaste åren. Men senaste plattan upplevde jag inte som riktigt lika bra och engagerande som tidigare verk. Så därför blir det en något blygsam position i år för senaste plattan.
- Perfect Beings: “Perfect Beings II” Bandet Perfect Beings är ett av de senaste unga stjärnskotten från USA. Deras andra platta är minst lika bra som debuten och innehåller en kompetent mix av olika stilar, från klassisk prog till jazz.
- The Neal Morse Band: “The Grand Experiment” Neal Morse fortsätter producera bra musik i en massa olika bandkonstellationer samt i sin egen solokarriär. Hans energi tycks outtömlig och han har också talangen att omge sig av musiker i den yppersta eliten.
- Hasse Fröberg & Musical Companions:”HFMC” Nämen, vilken fantastiskt fin platta som kom från Hasse och hans band i år! Låt efter låt i toppklass med en fin blandning av högkompetent rock och klassisk prog. Särskilt plus för hyllningen till Freddie Mercury i låten ”Genius”!
- Sylvan: “Home” Tyska Sylvan fortsätter att leverera mycket njutbara plattor. Långa fina kompositioner där särskilt låten ”In Between” sticker ut. Den innehåller bland annat ett gästspel av förre amerikanske presidenten Ronald Reagan (!).
- Steve Hackett: “Wolflight” Ja, vad skall man säga? Denne mans musikaliska karriär fortsätter upp i himmelska höjder både med gammalt och nytt material. Imponerande!
- Steve Rothery Band: “The Ghosts of Pripyat” En instrumental guldgruva från Marillion-gitarristen som faktiskt redan fanns med på min lista från förra året (framfört på en live-platta från Rom). Men studioplattan är naturligtvis minst lika bra.
- Vanden Plas: “Chronicles of the immortals – Netherworld II” Ännu ett tyskt band som visat framfötterna förra året. En helt klanderfri produktion med skickliga musiker och en suverän sångare. Flera låtar med hitkaraktär och även lite längre kompositioner (t ex låten ”Blood of Eden”).
5 bästa låtarna inom Progressive Rock 2015 (Får helt enkelt inte missas)
- ”Full Circle”: Citizen Cain’s Stewart Bell Årets bästa långa låtkomposition inom genren som för tankarna till klassiker som Genesis “Supper’s Ready” men som ändå är så fundamentalt olik denna. https://www.youtube.com/watch?v=Tu2VYV6HLdk
- “The Last Glass of Wine”: Mystery En helt underbar låt som tidvis helt har dominerat mitt lyssnande under slutet av året. Älskar gitarrklangen från 12-strängat (?), den känsliga sången och den långsamma varsamma takten som efterhand bara blir tyngre och tyngre allteftersom gitarrsolona avlöser varandra.https://www.youtube.com/watch?v=wAVYpdSSek0
- “Shooting Star”: Anekdoten Öppningslåten på senaste plattan är bland det svettigaste jag hört från Anekdoten och den måste få ett särskilt erkännande. Vilken tyngd! Underbart!https://www.youtube.com/watch?v=iARF16SjpvE
- “Ancestral”: Steven Wilson Helt enkelt tvunget att plocka någon av låtarna från Stevens senaste platta här och det fick bli den här långa låten som för mig är så typisk och unik för Steven Wilson och hans sound. Låten visar Stevens mångsidighet med både det lugna och det hårda i en väl avvägd blandning. https://www.youtube.com/watch?v=B6bF6oKJKKQ
- “God vs Man”: Lonely Robot Överraskande stark platta från John Mitchell med flera kanonlåtar. Väljer ändå den som ändå står ut lite speciellt på den senaste plattan. Skön tung rock med känsla! https://www.youtube.com/watch?v=vaIibKtleJY
Karl-Göran Karlsson