Fem år har det tagit för australiensiska My Dynamite att följa upp sin självbetitlade debut. En debut som jag föll hårt för men som jag med tiden nästan har glömt bort av någon anledning. Samma känslan infinner sig när jag lyssnar på nya Otherside. Inget jag hör tycks nämligen lämna några bestående intryck även efter flertalet snurr i stereon. Jag gungar med i de medryckande låtarna, smånjuter av de snygga melodierna och överraskas av den inriktning bandet har utvecklats i. Men sen då? Kan det vara så att jag har svårt att hitta något som är personligt med My Dynamite? Då som nu är det egentligen bara en annan grupp som jag kommer att tänka på och det är The Black Crowes. Mycket av det beror naturligtvis på sångaren Patrick Carmodys röstliknelse med svartkråkornas Chris Robinson men också på musiken de spelar. Bluesig sydstatsrock med en folkrockådra precis som på debuten men nu har de även blickat mot Nashville och countryn. Ett grepp jag inte är helt överväldiga av men som passar bandet ganska bra. Det är snyggt med slidegitarr och skivans dynamik får sig en knuff i rätt riktning men mitt My Dynamite rockar och svänger som i Round the Bend, State We’re In och Motortalkin’. Är det variation och dynamik de är ute efter så tycker jag de skall fokusera mer på det akustiska och Led Zeppelin-osande tillika avslutande stycket Don’t Steal the Light. Mer sådant istället för country till nästa gång så skall nog de bestående intrycken bli fler och starkare hos mig. Men ändå, Otherside är ett trevligt album som absolut kommer spisas fler gånger hemma hos mig, kanske till och med oftare än debuten?
My Dynamite – Otherside
Listenable Records/Border Music
1. Round the Bend
2. Witch Hat
3. So Familiar
4. State We’re In
5. Can’t Tell Lies
6. Love Revolution
7. Motortalkin’
8. Otherside
9. Don’t Steal the Light
https://www.facebook.com/mydynamite/
Betyg: 6/10
Ulf Classon