När den amerikanska trion Night Demon släppte sin debut Curse of the Damned (2015) så gav undertecknad albumet ett ganska svalt betyg/omdöme. Men jag gillade ändå det jag hörde och såg potentialen i bandet och dess musik. Det gjorde uppenbarligen en hel hop andra också för albumet har höjts till skyarna sedan dess. I de rätta kretsarna skall kanske tilläggas. För det är ju ändå så att trions underground-ljudande New Wave of British Heavy Metal med amerikanska muskler med lätthet går hem hos fans av just NWOBHM medan de inte når fram till den stora skaran. Men vad spelar det för roll egentligen för grabbarna verkar ju lira den musik de gör för att de älskar den och inte för att bli kända. För precis som på debuten som nu på uppföljaren Darkness Remains så är det just ärligheten och entusiasmen som talar tydligast till mig. Deras heavy metal från tidigt åttiotal är både medryckande och melodistinn men tycks aldrig riktigt lyfta trots att deras låtsnickeri har förfinats sedan debuten. En del spår som inledande Welcome to the Night samt Iron Maiden-hyllningen Maiden Hell sticker ut men annars har de ganska svårt att kittla mina sinnen. Lite fler och större refränger hade nog gjort att detta album hade tilltalat mig mer. Men varför skall de lyssna på mig? De lyckades ju uppenbarligen ganska bra med debuten och uppföljaren lär inte göra någon besviken den heller då den helt enkelt är lite vassare än sitt äldre syskon.
Night Demon – Darkness Remains
Steamhammer/SPV
- Welcome to the Night
- Hallowed Ground
- Maiden Hell
- Stranger in the Room
- Life On the Run
- Dawn Rider
- Black Widow
- On Your Own
- Flight of the Manticore (Instrumental)
- Darkness Remains
https://www.facebook.com/nightdemonband/
Betyg: 6/10
Ulf Classon