Nu skall jag svära i kyrkan och påstå att Pink Floyds Dark Side of the Moon är ett överskattat album. Jag påstår inte att verket är dåligt. Jag tycker det är ett album med ganska trevlig musik när det väl är musik. Jag kan tycka att helheten på något sätt känns aningen osammanhängande och ibland är ljudbilden aningen tunn vilket kan ta udden av de verkliga låtarna. Med det sagt så kan jag förstå varför albumet har den klassikerstatus som den har och visst står det en fet vinylutgåva även i min skivsamling. Varför väljer jag då att ta upp dessa åsikter här på Artrock.se av alla ställen? Jo jag har nämligen fått i uppdrag att tycka till om Doom Side of the Moon! Ett projekt av och med The Swords gitarrist Kyle Shutt för att hylla att Pink Floyd har släppt musik i femtio år. Ett projekt jag verkligen blev taggad på att kolla in när jag hörde om det första gången och nu är albumet äntligen släppt i Europa.
Tyvärr blev mina högt ställda förväntningar inte besvarade. Jag hade förväntat/önskat mig en doom-mullrande, stoner-fuzzig och tungt gungande tagning på detta mästerverk men riktigt så blev inte slutresultatet. Musiken är förvisso aningen långsammare överlag och ljudbilden lite tyngre men inte så att man golvas direkt. Trummorna är så klart tyngre och gitarrerna är skarpare men fortfarande inte alls så som jag hoppats på. Sen hade jag kanske förväntat mig att man bytt ut mycket av ”rymdljuden” mot psykedeliska ökentoner men det är heller inte gjort i den utsträckningen jag skulle vilja ha. På det sättet har de varit ganska trogna originalet och inte varit inne och pillat för mycket i låtstrukturerna. Men vad som känns lite konstigt och ger ett negativt intryck är att de plockat bort ganska profilstarka detaljer som öppningsmonologen i The Great Gig in the Sky, alarmklockan i Time och kassaapparaten i Money. Jag säger inte att de behövt använda exakt samma samplingar men något hade de gärna fått peta in för att bibehålla lyssningsupplevelsen. Ett par spår har de dock lyckats ganska bra med. Us and Them med sin atmosfäriska stämning passar fint in i denna lite fuzzigare version medan Brain Damage får ett lyft med sina tunga gitarrer.
Nej Doom Side of the Moon blev inte den ångvältsversion av Dark Side of the Moon som jag hade hoppats på. Det är bra men inte speciellt spännande. För fans av The Sword så är detta förmodligen lilla julafton. För er som blev högröda i ansiktet och började tugga fradga redan i inledningen av denna recension så är detta något ni kan hoppa över. Men det går heller inte att såga detta efter fotknölarna. Det är väldigt väl utfört, det är välspelat och gjort med stort hjärta. Kort och gott ytterligare en godkänd version att lägga på högen av en ständigt växande hög av hyllningar till ”mästerverket” Dark Side of the Moon.
Doom Side of the Moon – Doom Side of the Moon
Music Theories Recordings/Mascot Label Group
- Speak to Me
- Breathe (In the Air)
- On Tthe Run
- Time
- The Great Gig in the Sky
- Money
- Us and Them
- Any Colour You Like
- Brain Damage
- Eclipse
https://www.facebook.com/DoomSideoftheMoon
https://www.mascotlabelgroup.com/
Betyg: 6/10
Ulf Classon