Keep Yourself Alive och sen var man fast!
Fjorton år gammal och idrotten var det stora intresset, andra saker som hör ungdomen till kom även det att alltmer påverka denna ynglings liv som exempelvis musik. Hörde på en rast i skolan där två elever samtalade om en ny musikgrupp vilka var så….. häftiga. Lade namnet på minnet och snart bar det iväg till Frölunda Torg – Domus och andra våningen där skivavdelningen fanns. Bläddrade bland skivpackarna och där fanns den självbetitlade debuten från Queen. Första egna LP-köpet var ett faktum och med raska steg traskade man hem till familjens stereoanläggning. Högtalarna var placerade högst upp i bokhyllan med kanske tre meters mellanrum så när väl pickupen landade på vinylens första spår Keep Yourself Alive och stereoeffekten blev mer än överväldigad så var man nu minst sagt fast i ”Queenfamiljen”.
Samma år inhandlades även andra skivsläppet Queen II där bandet delade in skivan i Side White/Side Black istället för de sedvanliga 1 och 2 eller A och B, här slog svarta sidan fullständigt knock på mig med de absolut hårdaste och tyngsta alstren som jag då hade hört och håller än idag bland de grymmaste som släppts trots åren. Skivsläppen duggade nu tätt från Queen och strax efter ”samma år” släpptes det mer kommersiella genombrottet Sheer Heart Attack och åter med första spåret Brighton Rock slog dessa herrar mig med häpnad, Brighton Rock gav en helt ny musikalisk erfarenhet och man undrade kunde någon verkligen göra så här med en gitarr.
Bohemian Rhapsody
På sjuttiotalet var England flera veckor före oss i Sverige med nya skivsläpp och listor, en räddning fick bli Radio Luxembourg ”The Great 208” mellankanalen som man rattade in sena kvällar och ibland även nätter. Jo mottagningen var bättre då helst höst/vinter ”band man dessutom någon ståltråd från antennen till elementen i lägenheten kunde det bli riktigt bra ;-)” En sen kväll när klockradion som vanligt spelade Radio Luxembourgs i bakgrunden hos denna yngling kom så en låt – Bohemian Rhapsody, moa blev direkt helt klarvaken och rysningar eller som Gunde skulle säga ståpäls igenom hela kroppen uppenbarade sig. Kom ihåg att jag då speciellt beundrade det tunga stycket efter operasektionen. Sedan släpptes Queen´s mästerverk A Night at the Opera och resten är där ju historia.
Min första rockkonsert!
Queen var synnerligen aktiva denna tid och snart till min uppskattning kom de även till min hemstad 1977 och deras promotions för albumsläppet A Day at the Races, dock hade de besökt Göteborg en gång innan 1974 på konserthuset inför Sheer Heart Attack-släppet, lite före min Queen tid tyvärr men fick berättat från gymnasievänner senare hur konserten fortskreds samt kopia med bootlegg/kassett från 1977 spelningen – stort tack
Biljett införskaffades naturligtvis omgående och förväntningarna var utan överdrift mer än stora. Såklart var parkett ett måste och som brukligt på flertalet konserter på den tiden gällde sittande publik. Kom relativt långt fram med nummer 168 på en biljett a 50 kronor i inköp, en hel del kontanter tyckte man då men vad gör man inte för att få se sina husgudar! Konserten inledes och efter intro kom vad man tyckte stenhårda Tie Your Mother Down, Freddie uppenbarade sig här med någon typ av vit overall sedan tar Ogre Battle vid och jösses pöjken befanns sig nu i rena himmelriket. Novis på sin första rockkonsert visste man inte alla oskrivna eller skrivna regler och som brukligt stod ej här heller på biljetten det sedvanliga att ”kamera och bandspelare förbjudet” så en simpel kamera med ni vet sådana där kub-blixtar ”råkade” komma in på arenan.
Kom inte riktig ihåg när nu 17-åringen vågade sig fram mot scenkanten för sitt allra första livefoto. Inga vakter kom dock springande för att avstyra och vid ett tillfälle fick jag för mig att Freddie stannade upp så att jag fick min bild innan han fortsatte med sin akt. Några bilder som här visas är redigerade i photoshop 😉 och ett definitivt minne för livet. Freddie skålade med publiken innan Brighton Rock med champagne och orden ”Cheers, Gothenburg. Skål! (lite efterforskning gällde här), nu ’39 och ett av Queen´s adelsmärke med bandet och nästan akustiskt framträdande var lika effektfullt då som senare. Bohemian Rhapsody framfördes utan band på scen under operadelen och när Queen kom in i sista sektionen stod då en del av plaststolarna ”parketten” inte riktigt på sin ursprungliga plats 🙂 Låten Keep Yourself Alive drar igång och vad jag minns kändes den definitivt tyngre live än på skiva.
Konserten avslutades med In the Lap of the Gods… Revisited men som brukligt kom extranummer, här en hel hög. Now I’m Here och Freddie uppenbarade sig inledningsvis i strålkastarljuset på olika platser mellan en annars nedsläckt scen. Liar samt några covers och en minst sagt för en 17-åring majestätiskt spelningen är till ända och det sedvanliga God Save the Queen ljuder i högtalarsystemet medans Freddie kastade ut röda nejlikor till publiken.
Hela Göteborgsspelningen finns nu att streamas på youtube. Kan rekommendera Queens framträdande ”Queen – Live Earls Court Exhibition Centre 1977” senare samma år med nästan samma låtval vilket här väckte åtskilliga minnen till Göteborgskonserten. Länk
Procession
Tie Your Mother Down
Ogre Battle
White Queen (As It Began)
Somebody to Love
Killer Queen
Good Old-Fashioned Lover Boy
The Millionaire Waltz
You’re My Best Friend
Bring Back That Leroy Brown
Death on Two Legs (Dedicated to…)
Brighton Rock
’39
You Take My Breath Away
White Man
The Prophet’s Song
Bohemian Rhapsody
Sweet Lady
Keep Yourself Alive
Stone Cold Crazy
In the Lap of the Gods… Revisited
Encore:
Now I’m Here
Liar
Big Spender
(Cy Coleman cover)
Jailhouse Rock
(Elvis Presley cover)
God Save the Queen
Känner igen mig bland Connys minnen. Hade också förmånen att se Queen i Göteborg 1974 vilket enligt uppgift var deras första spelning utanför UK. En makalöst bra konsert men som hade ett problem. Några dagar innan hade Status Quo besökt Konserthuset vilket hade orsakat en del skadegörelse då fansen hade stått på stolarna och dansat med. När det var dags för Queen var det därför förbjudet att stå upp under konserten vilket i praktiken inte gick att efterleva.
Ett litet mer udda minne var min förvåning öve hur kort Freddie Mercury var. Ett intryck som förstärktes eftersom Freddie hade en förkärlek att uppträda i balettskor under en tid då platåskor var högsta mode. Fram till konserten hade jag ju bara sett bandet på bild och det tog ett antal låtar innan jag vande mig att den stora idolen var en kortvuxen man men en utstrålning och röst som ingen annan!
Jan-Olof Ekelund
Tack för mycket trevlig text!! Gav mig många flashbacks. Det var en fantastisk konsert med Queen i Scandinavium 1977. Köpte deras första platta 1973 efter att ha läst Kjell Alinges recension i den oslagbara musiktidningen Ny Musik. Förstår inte varför jag missade konserten i Göteborg 1974 men det berodde förmodligen på dålig ekonomi under gymnasieåren.
Konserten var då den bästa jag någonsin sett präglad av den omväxlande musiken på deras album tack vare att samtliga medlemmar aktivt bidrog till musikskapandet. Fanns höjdpunkter i mer eller mindre varje låt. En låt som verkligen lyfte live var den bombastiska versionen av ”White Queen”. Minns även att de spelade en ny låt, som jag fortfarande inte vet vilken den var, trots att jag hittat setlists från konserten. Kan det ha varit ”Spread Your Wings”, som enligt innerkonvolutet till ”Queen Live Killers” spelades live innan den släpptes på platta?
Såg även Queen i Scandinavium 1982 men det var tyvärr inte en lika fantastisk upplevelse. Tyckte inte albumen som släpptes vid den tiden var lika bra som t ex ”A Night At The Opera” och tidigare album, vilket också präglade den konserten. Den kändes mer som en dag på jobbet-spelning.
Som sagt, tack igen för denna hemsida. Kan även nämna att den idag bästa konserten jag sett är Bruce Springsteen & The E-Street Band i Scandinavium 1981 tätt följd av samma band på Ullevi 2012 (2:a konserten).