En psykedelisk tidsresa med atmosfäriska ljudmattor och vibbarna från 70-talet känns både genuina och äkta till dåtidens upptäckarmusik. Även om retrovibbarna är klara så känns detta både fräscht och uppiggande mot dagens ibland överproducerade skivsläpp med in sin i minsta detalj noggrannhet. Här får vi både livekänslan liksom spontanitet med lekfullhet som bonus och tankarna till band som isländska Sigur Rós och Sólstafir med deras atmosfäriska ljudbilder. Himmellegeme känns definitivt som ett liveband vilket bör upplevas på någon av de progressiva festivalerna eller varför inte ett gig på ett gemytlig lokalt spelställe.
Redan vid första genomlyssningen får vi en avslappnad känsla som i inledande Shaping Mirrors Like Smoke där tidiga Pink Floyd kan skönjas med sitt gitarrspel. Gitarr liksom övriga instrument är möjligen ännu mer 70-talsaktig på ett bra sätt med andra spåret Heart Listening. Mera rockiga Blowing Raspberries tar vid med gott gung. Spacerock känslan är lite mer påtaglig med Brother och Let the Mother Burn där sistnämnda svävar ut i något flummig symfoni . Psykedelisk rock är ett begrepp som definitivt passar in på spåret Caligula och nästa låt Agafia skulle kunna beskrivas som symfonirocken möter folkrocken, avslutande Variola Vera där en återkommande gitarrslinga sakta för oss ned på en vacker instrumental musikalisk flod.
Bergen baserade femmannabandet presenterar en atmosfärisk, lätt flummigt rock med drag åt spacerock så stäng av vardagsstressen, luta er tillbaka och låt er avnjutas av ett album som föll undertecknad i smaken redan vid första lyssningen.
Himmellegeme – Variola
Karisma Records
- Shaping Mirrors Like Smoke (5:47)
- Heart Listening (5:21)
- Blowing Raspberries (3:43)
- Brother (5:02)
- Let the Mother Burn (4:56)
- Caligula (4:17)
- Agafia (5:55)
- Variola Vera (3:54)
Betyg 8:10
Conny Myrberg