Samla Mammas Manna. Ja, lyssnar du på öppningsnumret ”Madam Else’s Genuine Flea Circus” gör du säkert samma reflektion. Här svämmar det över av Lasse Hollmer – och Hasse Bruniusson-paralleller. Men lyssna vidare, och redan låt nummer två, ”Who Are You?” låter radikalt annorlunda. Sofistikerad, svårspecifierad musik med Susanne ”Suz” Johanssons uttrycksfulla röst på toppen. En låt till, den eventuellt Moody Blues-influerade ”As Hard As They Come”, och Pingvinorkestern täcker in ett tredje uttryck, även det väsensskilt från de tidigare två låtarna.
Ja, så fortsätter det, albumet igenom. Marimbaljud, ukulele, blandade slagverk och fiol har precis lika naturlig plats i Pingvinorkesterns musik som de gamla vanliga gitarrerna. Teatralisk cabaretmusik är influens precis lika mycket som rock. Det är nog vettigt att gruppen lagt sig till med beteckningen ”pingvinmusik”, då begrepp som rock eller prog helt enkelt inte räcker till. På kuppen åstadkommer Malmökvintetten en av de mest spännande och hörvärda skivor jag har snubblat över 2014.
Pingvinorkestern – Push
1. Madam Else’s Genuine Flea Circus 03:33
2. Who Are You? 04:08
3. As Hard As They Come 05:22
4. You Got A Light, Mac? 03:19
5. In Too Deep 06:10
6. Alfred the Clown And His Highly Trained Poodles 03:45
7. Mood Swings 05:18
8. No, But I’ve Got A Dark Brown Overcoat 02:08
9. A Postcard From Copenhagen 03:27
10. The First Light 05:32
11. Creepy 01:44
12. Me & the Wave 07:18
Betyg: 8/10
Daniel Reichberg