-
- North Atlantic Oscillation – The Third Day
Nyfiket kastade jag mig över detta nya skivsläpp från Edinburg-baserade bandet North Atlantic Oscillation. Har hört mycket positiva omdömen om dem förut men av någon anledning inte lyssnat själv på tidigare plattor. För en meteorolog är till och med band-namnet lockande (förkortat NAO) och syftar på den fascinerande fluktuation i medel-lufttrycket mellan Island och Portugal som i mångt och mycket styr exempelvis vintervädret i Skandinavien. Vid högt NAO-index får vi milda vintrar och vid lågt NAO-index blir det oftast kallt. Man frågar sig om även musiken från NAO kastar sig mellan extremerna?
Nåväl, så extrema är de kanske inte men det första som slår en är trots allt att bandet faktiskt har ett alldeles unikt sound. Tror faktiskt att de i nuläget är ganska ensamma om denna stil. Det låter som en egenartad mix mellan Sigur Ros och Isildurs Bane (fast det är nog en högst personlig tolkning). Bandet består av Sam Healy (sång, gitarr, bas, keyboards), Ben Martin (trummor) och Chris Howard (bas) och har spelat tillsammans sen 2005. Soundet kan beskrivas som rätt så psykedeliskt med mängder av skumma sounds och ofta med en massiv ljudmassa från diverse förinspelat (typ mellotron men även mer moderna keyboards, tror jag) och ett flertal partier med äkta stråkar. Dessutom en hel del elektroniska märkliga ljud (typ knaster och sprakande). Till detta sjunger Sam Healy olika teman med en ljus och behaglig röst, ofta i olika stämmor. Jag skriver teman för det är egentligen inte kompositioner eller sånger i traditionell mening utan snarare just teman i diverse upprepningar och variationer. Men det utförs mycket snyggt och är fullt av stilfulla harmonier. Till detta drivs verken på av en alldeles speciellt spelstil på trummorna av Ben Martin. Det låter som om han sitter i ett rum bredvid och spelar. Lite instängt och på ett nästan lite barnsligt enkelt sätt (som man själv borde klara av men så är det nog egentligen inte).
Det är svårt att plocka ut några favoriter för det mesta är faktiskt intressant att lyssna på. Men jag gillar väldigt mycket ”Elsewhere” för den varma sköna stämningen och det närmast hysteriska trumkompet. Låten har också ett mycket skönt slut som påminner om Porcupine Tree. Låten ”August” (släpps som singel) kan man avnjuta i en specialdesignad video som är helt synkad med musiken vilket inte är så vanligt numera. Lite småäckligt med diverse organismer och insekter men för övrigt väldigt snyggt. Låten som sådan är inte speciellt märkvärdig men harmonierna är snygga.
På ”A nice little place” råder rena skräckfilmsstämningen med stråkharmonier som närmast ger en kalla kårar. Skön sång med vibrato av Sam Healy.
”Pernrose” är en helt oemotståndlig instrumentell liten sak som man gillar från allra första början. Lätt att vilja köra om och om igen.
På låten ”Wires” får trummisen Ben Martin visa mer av sin klass där han driver på mer än vanligt. Riktigt svängigt och lite jazzigt. Rent instrumentellt en av de allra bästa låtarna och även mycket bra sång.
”Pines of Eden” är en av de mer udda låtarna på plattan och inleds av ljudet av en springande person på asfalt! Detta ljud pågår sedan under hela låten och sätter på något sätt ramen för låten. Refrängen är oerhört skön med både snygg stämsång och mycket vackra keyboard-harmonier.
Plattan avslutas sen av en mer traditionell lågmäld ballad i ”When to stop”.
På det hela taget var det här en mycket angenäm ny bekantskap och trots att man knappast kan säga att kompositionerna vare sig är imponerande eller nydanande så var det en njutning att lyssna till plattan från det första spåret till det sista. Rekommenderas varmt.
North Atlantic Oscillation – The Third Day
Kscope
1 Great Plains II [ 02:45 ]
2 Elsewhere [ 05:38 ]
3 August [ 04:38 ]
4 A Nice Little Place [ 02:59 ]
5 Penrose [ 03:42 ]
6 Do Something Useful [ 04:44 ]
7 Wires [ 03:46 ]
8 Pines Of Eden [ 05:57 ]
9 Dust [ 07:28 ]
10 When To Stop [ 03:13 ]
www.kscopemusic.com/artists/northatlanticoscillation
Betyg: 8 av 10
Karl-Göran Karlsson