- Nelson – Peace out
Att vara snygg och spela rock och samtidigt få respekt är tydligen att begära alltför mycket. De hårfagra tvillingbröderna Gunnar och Matthew Nelson fick erfara detta i början av 1990-talet. Visserligen kunde de skratta så att de kiknade på väg till banken men fick ungefär samma respekt som Milli Vanilli. Därför har de sedan debutalbumet försökt att rocka till sig med klent resultat.
Föra skivan Lightning strikes twice från 2010 visade ändå att de överlevt alla motgångar och presenterade ett hyfsat och värdigt album. Den kändes genomarbetad och lagom producerad. Låtarna höll också bra klass. Därför hade jag lite förväntningar på nya skivan. Hmmm…..
Första låten Hello everybody låter som en sämre Cheap Trick-låt. I andra låten Back in the day kan jag gilla den nostalgiska texten och känna igen mig själv lite. Lite Night Ranger över den. Mer Night Ranger får vi i I wanna stay home och så vidare.
Nä, jag är ledsen Matthew och Gunnar. Denna skiva håller inte måttet. Inte bara för att de låter som ett lite sämre Night Ranger. Produktionen är ofta undermålig och håller demo-kvalitet. Det är som att de inte orkat göra låtarna färdiga eller bara plockat ihop gamla låtideér. Förutom ovan nämnda Back in the day finns här inget som är värt att nämna. Jag är besviken och förmodligen skivbolaget också. Det känns som att de bara uppfyllt skivkontraktet och släppt en skiva utan själ och hjärta. Hej då Nelson!
Nelson – Peace out
Frontiers Records
Stormcrow
The Best Of Times
A Night To Forget
I Will Build You a Rome
Too Tired To Run
Constellation Of Tears
Antemortem
My Heart Beats For No One
I Am Legion
Rising Sun
On The Shore
Betyg: 3 / 10
Peter Dahlberg