- Black Trip – Shadowline
På debuten Goin’ Under (2013) charmade svenska Black Trip oss med en nostalgitripp laddad med tidig New Wave of British Heavy Metal som kryddats med sjuttiotalets Scorpions. Nu är det dags igen men där debuten kändes entusiastiskt ihopsatt i farten så känns nya Shadowline mer genomarbetad. På debuten trängdes Iron Maiden och Saxon med Thin Lizzy och Scorpions. På uppföljaren är det alltså mer fokuserat och har du undrat hur det hade låtit om Thin Lizzy hade utmanat Iron Maiden i början på åttiotalet? Leta inte längre. Shadowline är här. Thin Lizzys svängiga hårdrock och Iron Maidens melodier levererade genom tvillinggitarrer skapar ett inte helt okänt men ändå tillräckligt säreget sound för att bli spännande. De paketerar det rockiga svänget och heavy metal-melodierna på ett övertygande sätt även om en del spår har svårt att nå upp till bandets fulla potential. Låtar som den tunga inledningen Die With Me och det urstarka titelspåret sätter en ganska hög ribba att överträffa även för bandet själva. Men med det sagt så är det inget spår som hamnar utanför ramen. Det är egentligen bara Subvisual Sleep som sticker ut en aning med sitt härliga Accept-riff och medryckande sväng vilket bara är upplyftande. Black Trip fortsätter alltså i sina barndomsidolers fotspår och hade vi fått några riktiga allsångsrefränger till så hade förmodligen betyget sett annorlunda ut.
Black Trip – Shadowline
SPV/Steamhammer/Threeman
1. Die With Me
2. Danger
3. Shadowline
4. Berlin Model 32
5. Over the Worldly Walls
6. Clockworks
7. Rooms
8. Subvisual Sleep
9. Sceneries
10. The Storm
11. Coming Home
Betyg: 7/10
Ulf Classon