- Spock´s Beard – The Oblivion Particle
Spockskäggen är tillbaka med en rejäl dos rockprog. Jag har väl ingen nära relation till dem sedan tidigare utan gillat enstaka låtar som Cakewalk on easy street, All that´s left och A guy named Sid part III. Nya skivan som kan översättas till Glömskans partikel är deras tolfte studioplatta och än har de inte uttömt sina resurser. Inledande Tides of time kanske blickar lite väl mycket åt Genesis men vad gör det. En skön låt där alla kommer fram och får glänsa. Att idag döpa en låt till Minion är lite kul, tänker då på de små gula figurerna, låten annars känns väldigt mycket Styx/Kansas och har en slagkraftig refräng. Apropå Kansas är ingen mindre än David Ragsdale med och filar lite på avslutande Disappear som inleder stillsamt men övergår sedan till rena progmassakern.
Även om hela skivan är ganska bra, genomtänkt och väl framförd så är det en låt som skiner mer än de andra, Bennett built a time machine. Den har en vemodig ödesmättad känsla och man hör på en gång att detta är något speciellt. Stämsången är gute klasse A också. Det ska visst vara trummisen som sjunger här. Framtida klassiker!
Sammanfattningsvis så får framförandet högsta betyg. Finns inget att anmärka på här. Komponerandet är bitvis lite irriterande. Om man är en stor fan av E.L.P. så hittar man nog mycket godis att ta till sig. Även om jag gillar när Keith Emerson går loss ibland så är de en ganska enerverande grupp. Lite så känner jag här också. Jag tackar däremot för Bennett built a time machine och Minion!
Spock´s Beard – The Oblivion Particle
InsideOut Music
1. Tides of Time
2. Minion
3. Hell’s Not Enough
4. Bennett Built a Time Machine
5. Get Out While You Can
6. A Better Way to Fly
7. The Center Line
8. To Be Free Again
9. Disappear
Betyg: 7 / 10
Peter Dahlberg