- Big Boy Bloater & The Limits – Luxury Hobo
Engelska kvartetten Big Boy Bloater & The Limits spelar fläskig R’n’b med ett hejdundrande gung. Och i svängarna rundar de allt möjligt som lät bra när 60- gick över i 70-tal.
Rockabillyattacken i inledande ”Devils not angels” är en perfekt introduktion till Luxury Hobo. Jag gillar visserligen inte den ettrigt nervösa vox continental-orgeln, men gruppens chosefria attityd är uppfriskande. I den coolt träskbluesiga ”It came out of the swamp” sitter dock allt på plats. Big Boy Bloaters djupa, lätt rökiga röst ligger någonstans mellan Howlin´ Wolf och Tom Waits och hans gitarrspel rör sig fritt mellan klös och slide. Och här ligger dessutom ”voxen” helt rätt i ljudbilden och bidrar till känslan av att titta på träsktrollet Shrek. Lyssningsintrycken växlar mellan helt okej och störtfränt. Den T. Rex-influerade ”I love you (but I can´t stand your friends)” ser jag mer som ett tecken på vad Big Boy Bloater & the Limits har för räckvidd i sina jabbar medan ”I got the feeling someone´s watching me” är den giftiga uppercuten. Att väva in latinamerikanska rytmer – i det här fallet cha cha – i bluesig musik är finurligt och jag kan inte se annat än att ”I got the feeling someone´s watching me” är som klippt och skuren för ett Quentin Tarantino-soundtrack.
Att Big Boy Bloater & the Limits sorteras i bluesrock-facket går att förstå när man ser till helheten på Luxury Hobo. Men den skönt soulgungande ”All things considered” får mig ändå att nyansera katalogiseringen till R´n´b. Men fick jag se dem live tror jag att jag helt enkelt skulle säga rock´n´roll.
Big Boy Bloater & The Limits – Luxury Hobo
Mascot/Provogue
1. Devils not angels
2. It came out of the swamp
3. I love you (but I can’t stand your friends)
4. The devils tail
5. I got the feeling someone’s watching me
6. Luxury hobo blues
7. Robot girlfriend
8. All things considered
9. Not cool man
Betyg: 7/10
Jukka Paananen