Från vårt grannland Norge kommer ett gäng otyglade rockslynglar vid namn Tiebreaker som med sitt andra album bjuder på öppna spjäll. Med ett högoktanigt riffande, skit under naglarna samt en touch av blues och melankoli så ger de oss Death Tunes. Ett album som svingar vilt men sällan träffar klockrent. Deras raka, ganska okonstlade, hårda rock för tankarna till så väl Rival Sons som The Hellacopters medan sångarens Eddie Vedder-färgade stämma knyter ihop allting till något ganska eget. Faktum är att det är sångaren Thomas Espeland Karlsen som är skivans behållning med sin känsla för att balansera melodier, riv och desperation på rätt sätt till musiken. Musiken i sig är ganska varierad trots den ganska enkelspåriga inriktningen. Öppningen med Hell är supercatchy, efterföljande Pan American Grindstone visar prov på god blueskunskap medan Anywhere But Here tar stor plats och avslutande Heavy Lifting lämnar oss med en melankolisk känsla. Problemet som jag ser det sitter snarare i nivån på låtarna än sättet de utförs på. Tiebreaker har verkligen lyckats mejsla ut ett någorlunda eget uttryck i en överbefolkad genre men det som saknas är ett par riktigt starka och minnesvärda spår. Jag och Death Tunes har verkligen trevligt ihop men när sista låten har snurrat klart så lämnas jag utan några större avtryck som får mig att ivrigt lyssna på skivan en gång till. Men, ibland kan det vara gott nog det också.
Tiebreaker – Death Tunes
Karisma Records
1. Hell
2. Pan American Grindstone
3. Cannonball
4. Commando
5. Anywhere But Here
6. The Deep
7. Building Up to Die
8. Killer
9. Float Away
10. Heavy Lifting
https://tiebreaker.bandcamp.com/
https://www.facebook.com/tiebreakerofficia
Betyg: 6/10
Ulf Classon