Idlewar må komma från södra Kalifornien men någon ökenrock lirar de inte även om man kan ana att i alla fall några sandkorn har letat sig med in i studion. Istället förs tankarna till Seattle och Soundgardens tyngd, Nirvanas rivighet och Alice in Chains mörker när bandets andra fullängdare Rite rullar på. Allra mest är det dock amerikansk biffig riffrock som gäller. Tunga riff och ett småbluesigt sväng. Inte alls så illa om ni frågar mig. Jag har inga problem att stampa takten eller gunga med i bandets musik men jag blir långt ifrån hänförd men är ändå ganska nöjd. Jag hade nog blivit nöjdare om sången hade varit lite ruffigare, lite tuffare. Det är absolut inget fel på sångaren James Blakes röst. Tvärtom. Han har en kraftfull och hög stämma men ibland, för musiken, en för ljus röst. Det passar inte alltid in till den ganska mörka musiken i mitt tycke. Avsaknaden av distinkta och medryckande melodier är också något som drar ner betyget för mig. Ska sanningen fram så har jag faktiskt lite svårt att komma ihåg någon låt eller riff när skivan snurrat klart. Jag får mer känslan av ett band som letar efter en sin identitet. De har rätt verktyg att jobba med men vet de hur de fungerar? Lyckas de hittat sin grej så kan nästa skiva blir en riktigt trevlig historia.
Idlewar – Rite
Off Yer Rocka Recordings
- Sullen Moon
- Break
- Keep Your Word
- Sing Loud
- Come to Save
- Hold On
- Strain
- Panic
- Caught
- Hang
- You’re Gone
Betyg: 6/10
Ulf Classon